Duuɓi 40 ko aadee yahi lewru

0
1580

20 sulyee 2009 waɗata duuɓi capanɗe nay (40 hitaande) ko aadee yaɓɓi koyngal mum e nduufdi lewru. Hikka noon aduna oo kala mawninii nguun ñalngu teskinngu e daartol winndere men, haa arti e Ameriknaaɓe.

Ko biyeteeɗo Neil Armstrong (Neel Amstroŋ) woni aadee gadano fawde felo mum e lewru, refti e makko ko Buzz Aldrin (Bus Aldrin). Biyeteɗo Michael Collins (Maaykel Kolins), jahdiiɗo maɓɓe tataɓo o heddinoo kañum ko e laanel he, ina fadi ɓe. 

20 sulyee 2009 waɗata duuɓi capanɗe nay (40 hitaande) ko aadee yaɓɓi koyngal mum e nduufdi lewru. Hikka noon aduna oo kala mawninii nguun ñalngu teskinngu e daartol winndere men, haa arti e Ameriknaaɓe.

Ko biyeteeɗo Neil Armstrong (Neel Amstroŋ) woni aadee gadano fawde felo mum e lewru, refti e makko ko Buzz Aldrin (Bus Aldrin). Biyeteɗo Michael Collins (Maaykel Kolins), jahdiiɗo maɓɓe tataɓo o heddinoo kañum ko e laanel he, ina fadi ɓe. 

Ɓe mbaɗii toon waktuuji 21, nde ñiɓi toon araaraay Amerik, ɓe ngartiri 21 kiloo kaaƴe lewru. Ko ndeen  Neel Amstroŋ wiyi : «ko taaɓel tokosel wonande neɗɗo, kono ko diwal moolanaangal wonande winndere nde ». ("C'est un petit pas pour l'homme, mais un bond de géant pour l'humanité."). Ko e lewru mee hitaande 1961 John Kennedy, hooreejo Amerik lolluɗo, hollitnoo anniya mum « neldude ameriknaajo dow lewru ko idii maayirɗe sappinaande nde ». Ñalnde 20 sulyee 2009, ko hooreejo Amerik goɗɗo lolluɗo, hono Obama, jaɓɓii Neel Amstroŋ e Bus Aldrin e Maaykel Kolins, ngam yettude ɗum en e fiilde ɗum en teddungal.

Kewuuji goɗɗi kadi maa njuɓɓine to Centre Kennedy, nder dowla Floride, to nokku weeyiyankaagal to Huston, dowla Teksaas : ko ɗoon nokku ɗowngol Apollo-11 woni.  Hakkunde 1969 e 1972 tuugnorgal Apollo addanii 12 weeyiyanke jaɓɓude e lewru, e nder ɗanle jeegom.

E ooɗoo ñalawma hannde, Obama yamirii juurnitagol luggol tuugnorgal George W. Bush lelnunoo e hitaande 2004, ganndirangal ‘Constellation’ (Ñaarngal) : fayndaare majjum ko ruttitaade to lewru ɗo e hitaande 2020 : daawal teeŋtungal hade maɓɓe werlaade laaɗe koɗaaɗe tiindaade tagofeere Mars, walla ko ɓuri ɗum woɗɗude.

Ina sikkaa tan fayndaare majjum ko huutoraade lewru ngam ɗannanaade to ɓuri woɗɗude. Ina wayi no alaa ko heedi aadee e yahde Mars so wonaa dañde ngalu mum, sibu ganndal mum e karallaagal ngal kala ina woodi.

Bookara A. Bah