Ko ɗo ngon-ɗaaJaŋde

Jaŋde


Ɗemɗe ngenndiije : jokkondiral «Le Rénovateur Quotidien» e Kajjata Maalik Jallo.

Kajjata Maalik Jallo
Kajjata Maalik Jallo

Rénovateur : Sokna Kajjata, ko adii nde ngonataa depitee, a woniino «urɓoowo» yimɓe to bannge jaŋde ɗemɗe ngenndiije, so tawii kay aɗa jaɓi konngol ngol, sabu maa wonde e oon sahaa, debbo ɓurɗo seedtinde e nder kitaale 80 ko yowitii e ndeen darnde. Mi anndaa so tawii aɗa jaɓi ndee nyaawoore?

KAJJATA  MAALIK JALLO : Ko adii fof mbeɗe yetta on nde ndokku-ɗon kam fartaŋŋe haalde e nder jaaynde mon. Kono kadi, mbeɗe yetta ɓeen rewɓe e worɓe sabu hurum kala mo ndokki mi.

Likseyba : dokkitgol seedanteeje

Dokkitgol seedanteeje jaŋde
Dokkitgol seedanteeje jaŋde

Min kabriino on e Fooyre Ɓamtaare toŋ 52 marse 2008, wonde Catal Fedde Ɓamtaare Pulaar e Muritani to Likseyba heɓiino jokkondirde e Fedde winndereyankoore lollirnde FLM e catal jooɗingal to Kayhayɗi, laamorgo diiwaan Gorgol. Jokkondiral ngal ko e yeeso haɓaade humambinnagu nde tawnoo ndee hare ko hare nde FƁPM seeraani e haɓeede gila 1974, hitaande cosgol Fedde nde kam e darnde Catal Likseyba gila sosaa e hitaande 1980.

Usmaan Sammba Joŋ e Jaŋde Pulaar

Usmaan Njoŋ
Usmaan Njoŋ

 Gorko ngenndiyanke jaɓɗo janngude e jannginde Pulaar mo hono mum weeɓaani, gorko mo Siñtu Buubu Maka (jaraale Siñtu Buubu Maka : Siñtu Buubu Maka e wuro Buubu, ƴiɗɓe e ƴiiwoole wuro ƴiiwaata nayi mbewla, baltungel wali kaŋŋe. Nawel Baaba Yero, takkii baari huñnjooɓe bubduɓel e dow laabi diidee e yommbayru beeli. Naatirgol jarli, jaltirgol gayi, dimmaaɗi. Bargo tokooso e mawngo. Hurmbusel e dow laabi. Ladee sori e suudu baawe, sabbundu ŋaakooje. Beelel dulli e gawduule. Koyli siloodu, gesel baaba Yero, takkii jeyi Ñokkannaaɓe. Baari sago e dow laai. Caltol e dow ruus, mawndu beeli.

Jeewte kuftodinɗe paytuɗe e tippudi nehdi e jaŋde e heblo

Elewaaji nder janngirdu mum en (natal FƁ)
Elewaaji nder janngirdu mum en (natal FƁ)

- Caggal daawal compugol dowla tuugiiɗo e demokaraasi rewrude e woote toɗɗagol hooreejo leydi ɗe yimɓe fof ceedtii nuunɗal mum, walla kam njaɓi, 

- Caggal kadi juɓɓingol ñalɗi ngootaagu ngenndi, e puɗɗagol artirde mooliiɓe e taccinanooɓe e kitaale 1990-1991 kam e jeewte jowitiiɗe e cafrugol ñawanɗe bonanndeeji ɓennuɗi (warhooreeji ekn…)

Naatirde hujjinaande mbayliigu tippudi nehdi e jaŋde Muritani

NAATIRDE

E nder woote cuɓagol hooreejo leydi jawtuɗo o, Sidi wul Sheek Abdallaahi huninooma, so  ɓennii, maa yuɓɓin diisnondiral ngenndiyankeewal peewtungal e Jaŋde e nehdi e heblo leydi ndi. En keɓiino hollitde, e nder Fooyre Ɓamtaare t° 47, wonde pelle men ngenndiyankooje tati toppitiiɗe pinal (Ɓamtaare Pulaar, e Sooninke, e Wolof e nder Muritani), caggal nde ndiisnondiri, ndentinii e joɗnde wootere haralleeɓe pelle ɗe, e gollinooɓe e Duɗal Ɗemɗe Ngenndiije, e teelɗuɓe toppitiiɓe golle jaŋde (sukaaɓe e mawɓe), e ɗemɗiyankaagal, e ɓamtaare ɗemɗe ɗe, ɗoo e nder Nuwaasoot, ñalnde alet 7 oktoobar 2007.

Artirde ɗemɗe ngenndiije e nder Tippudi Nehdi e Jaŋde

Almuudo duɗal jarriborgal DƊNG ɗo e Nuwaasoot
Almuudo duɗal jarriborgal DƊNG ɗo e Nuwaasoot

Naatirde

E fawaade e ngonka hannde ɓurka tuugaade e demokarasi, yanti heen podooje birgatnooɓe lefol gardagol leydi; pelle pine Pulaar, Sooninke e Wolof ina peññina ballal mumen feewde e wiɗtooji jogorɗi waɗde jowitiiɗi e nehdi e jaŋde e dawrugol kesol wonande ɗemɗe ngenndiije tawa eɗe kuutoree e dow kormagol leƴƴi men, ɗemɗe men e pine men.

So en teskiima wonde leyɗeele goɗɗe ina kuutoroo humpito men ko fayti e jaŋde ɗemɗe ngenndiije wonande duɗe leslese hakkunde 1982 e 1999, ina haani ardiiɓe leydi ndi njuurnitoo ngoon ɗoon humpito ngam naattinde ɗum e tippudi nehdi e jaŋde ndi.

Pour la réinsertion des langues nationales dans le système éducatif

Almuudo e nder duɗal jarriborgal DƊNG ɗo e Nuwaasoot
Almuudo e nder duɗal jarriborgal DƊNG ɗo e Nuwaasoot

INTRODUCTION :  

Dans un contexte caractérisé par une plus grande démocratisation des structures de la vie publique, et au regard des promesses tenues par les candidats lors de la dernière élection présidentielle, nous, associations culturelles  Pulaar, Soninké et Wolof, élaborons le présent document pour apporter notre contribution aux Etats Généraux de l’Education et à l’émergence d’une nouvelle politique linguistique orientée vers le multilinguisme et fondée sur le respect des communautés nationales, de leurs langues et de leurs cultures. 

Tonngooɗe Fooyre Ɓamtaare

Horsinɓe Fedde Ɓamtaare

Horsinɓe F.Ɓ.P.M. on Facebook

Dannga waandu : "neɗɗo e sahaa e weeyo"

tuwiitgol

Random image

natal110

Hol wonɓe e sit he

There are currently 0 users and 2 guests online.