Hol wammbuɓe ownooɓe ? Riyaad, Dohaa walla Wasinton ?

0
1745
Rebel fighters, part of the Turkey-backed Euphrates Shield alliance, advance on February 20, 2017, towards the city of Al-Bab, some 30 kilometres from the Syrian city of Aleppo. Turkey-backed Syrian rebels gained ground on Monday against the Islamic State group in Al-Bab, dodging snipers and deadly roadside bombs planted across the jihadist bastion. / AFP PHOTO / Nazeer al-Khatib

Ko haala kaa yalti koo, heewɓe mbiyi ko Sawuud foti ko hiwde ɗi mum sibu ina wiyee hay kañum ina jeyaa e wuurnuɓe ownugol. Won wiyɓe kadi « ɗo yawaa e galle fof ko ɗoon ƴaaɓortee ». E miijo wiyooɓe noon ɓee, Amerik wondi tan ko yiɗde kaalis haa ɓurti, sibu so wonaano ɗuum, ɓe kumpaaka wonde seɓɓitaare to bange diine e ownugol ummorii ko Sawuud, teeŋti noon e wahaabiyaagal nduttokeeciwal.

Ko goonga nii ina saɗi dallinde ko Kataar e Sawuud ndokkata goomuuji ownooji kaalis, sibu ko ɓuri heen heewde wonaa laamuuji ɗii e koye mum ndokkata kaalisaaji, kono ko juɓɓule e pelle keeriiɗe, hay so tawii noon ko wondude e nooynagol e weleede laamuuji ɗii.

Finnde mum ko wolde Afganistaan ɗo Sawuud e Ameriknaaɓe e Pakistaannaaɓe mbammbunoo mujaahidiin en ngam luulndaade Riisinaaɓe, caggal ɗuum kadi ɓe mbammbi Talibaan en e hitaande 1994. Wonande Kataar, jotondiral mum e dille ownooje to fuɗnaange ɓadiiɗo kumpaani hay gooto. Haa e nder Afrik hirnaange, jaayɗe faraysenaaje kam e huunde e haralleeɓe ceeraani e kaaltude wonde Doha ina wallita huunde e jihaadiyankooɓe walla tuwaareg en nder rewo Mali. Sarwisaaji ñukkindo leydi Farayse njeertiniino laamu Farayse wonde ina waawi tawa Kataar ina rokka AQMI kaalis.

To Libi kadi ko noon, Kataar ina yooɓtoree jogodaade e goomuuji ownooji gonɗi toon jokkondire tiiɗɗe, gila Kaddaafi yani. To Siiri e Iraak haalaaka sibu ko toon fof Sawuud e Kataar ɓuri softude e duuɓi cakkitiiɗi ɗii. Hade 2013, Riyaad e Dohaa kala mballittunoo ko maalde Al-Nosra, fedde reftinoonde Al-Qaydaa. Nde Al Nosra seerti e Dowla Islamiijo (nde Al Bagdaadi), Doha ruttitii e Dowla islamiijo, Riyaad kañum jokki e wallitde Al-Nosra. Ɗum jiidaa e kaalisaaji rokkata Akwaan muslimiin en to fuɗnaange hakkundeejo e to Orop, tee laamu Sawuud e Riisi e Misra njaggiri ɓeen ko no ownooɓe nii. Dowla Sawuud kadi ina anndiraa wammbude yoga e dille salafiije e nder winndere ndee. Ina anndaa kadi ɗii dowlaaji ɗiɗi njogaaki konuuji koosɗi, ɗi nganndiraaka waawde hare, ko kaalis majji tan ɗi mbaawi faggoraade cehilaagal (to bannge dipolomasi e diine fof). Kataar e Sawuud kuutoriima no feewi demminaare aarabeeɓe ngam wallitde akwaan muslimiin en e salafiyeeɓe yandinde laamuuji gaadoraaɗi leyɗe aarabeeɓe.

E sahaa hannde oo, oon politik mo Sawuud e Kataar ndewnoo alaa fof ko nafi ɗum en. Ɓe ɓe mballittunoo ɓee (akwaan en) njoñaama to Tuunus, tee na ndiddee to Misra. To Siiri kadi ko noon. Hannde, Kataar woƴaa ko yiɗde moƴƴitinde innde mum nde jaayɗe hirnaange mbonni no feewi. Feere kala ndi waɗat ngam woɗɗitinde hoore mayre ɗee baɗe bonɗe.

Sawuud ne, gila Mohammed Ben Nayef heɓti laamu ko ina wona hitaande e feccere jooni, Daesh e Al-Kaydaa fof njeytaama e doggol pelle ownooje potɗe haɓeede, hay so tawii noon jihadiyankooɓe ine keewi yiɗɓe e leydi hee.

Bookara Aamadu Bah

Woppu jaabawol

Winndu yowre maa
Winndu ɗoo innde maa

Ce site utilise Akismet pour réduire les indésirables. En savoir plus sur comment les données de vos commentaires sont utilisées.