Warngo Georges Floyd : Foksineeruuji Afrik toowɗi he nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe (FND – ONU) mbinndii

0
758
Ɓataake foksineeruuji fedde ngenndiije dentuɗe wonande Georges Floyd
Ɓataake foksineeruuji fedde ngenndiije dentuɗe wonande Georges Floyd

Caggal warngo gorko biyeteeɗo « George Floyd », Goomu haralleeɓe toowɓe, afriknaaɓe, gollotooɓe he Fedde Ngenndiije Dentuɗe (FND) mbinndii ngam kollirde mette mum en he ngoo warngo muusngo, sabu añam-nguraagu mbonngu tuddinngu he nder polis Dowlaaji Amerik Dentuɗi (DAD). Ko noogaas e ɗiɗo (22) jaggal toowngal mbaɗi eeraango ngam ummanagol mbayliigaaji luggi nder doole kisal DAD. Taranee koye mon…         

Afriknaaɓe, foksineeruuji toowɗi Fedde Ngenndiije Dentuɗe (FND – ONU) mbinndii Caggal warngo gorko biyeteeɗo « George Floyd », Goomu haralleeɓe toowɓe, afriknaaɓe, gollotooɓe he Fedde Ngenndiije Dentuɗe (FND) mbinndii ngam kollirde mette mum en he ngoo warngo muusngo, sabu añam-nguraagu mbonngu tuddinngu he nder polis Dowlaaji Amerik Dentuɗi (DAD). Ko noogaas e ɗiɗo (22) jaggal toowngal mbaɗi eeraango ngam ummanagol mbayliigaaji luggi nder doole kisal DAD. Taranee koye mon…

“Oonaali ɗamtindaare, noddooji yummiraaɗo cankiiɗo ko ɓooyi, ummoriiɗi to ɓuri luggiɗde he jaafngol neɗɗaagu. Ine leha, sabu ronkitere foofaango, ine laajoo yurmeende. Aduna oo kala nanii ngoo wulaango bonngo. Ɓesngu FND ine ndaara yeeso makko ina ñoƴƴaa he gudroŋ. Huunde muusnde, nde muñotaako, naange e hoore kellew. Teddeendi hofru e daartol ine kela daande makko.  Sagata timmuɗo, ɓuuɓɗo, nangtiiɗo e nguurdam ɗamtindaaɗam. Sokla guurwuuro foofaandu,tawi  hakkaani. Haa foofaandu wattanndu. Caggal jonte cakkitiiɗe kollitgol mette sabu warngo Georges Floyd, tawi ine woni tawo e juuɗe polis, minen afriknaaɓe, ardiiɓe toowɓe FND, mette amen ngalaa ɗo kaaɗi sabu fenaande añam-nguraagu cabbinngu haa hannde he nder leydi ɗuhndi FND ndee kam e winndere ndee.   Hay gooto waawaa jangtodaade muusalla ganooɗe lugge he leeɓte ɗe yontaaji jappondirɗi leeɓtaa, sabu fenaande añamngureere waɗaande he ɗee teeminanɗe cakkitiiɗe, haa teeŋti noon dow yimɓe iwdi Afrik. Kono gaybingol mehol peeñirɗi baɗe añamngureeje yonaani. Eɗen poti  waɗde ko ɓuri ɗuum. Koolaaɗo Kuuɓal Fedde Ngenndiije Dentuɗe, hono António Guterres wiyi « eɗen poti toownude daaɗe men ngam haɓaade denndaangal peeñirɗe añam-nguraagu kam e jikkuuji añamngureeji ».

Caggal warngo Georges Floyd, wulaango «Black Lives Matter» (Nguurdam Ɓaleejo ine Haani) eelnoowo to Dowlaaji-Dentuɗi kam he nder winndere ndee, ɓurii tan konngol. Nguurndam Ɓaleeɓe, ɓurii haande, ko ɗam jojjuɗam wonande ndimaagu aadee ndenndaangu. Yontii nde haala yahdata e golle. Georges Floyd ine rewa en ndeen ñamaande, denndaangal ɓe paltoor añam-nguraagu kam e bonanndeeji polis lori, ine ndewa en ndeen ñamaande, ngam liɓen juɓɓule añamngureeje. Sabu men wonde ardiiɓe njuɓɓudi hakkunde leyɗeele, eɗen miijii wonde ine waɗɗii en haalde he innde yimɓe ɓe daaɗe mum en ñoƴƴaa, ngam sakkitde peeje juumtuɗe, tabitɗe, baawɗe haɓde e añam-nguraagu cabbinngu, oo muusiiba kuuɓtodinɗo winndere ndee, baɗeteeɗo duuɓi teemedde deggondirɗi jooni. Warngo Georges Floyd muusngo, mettungo ngoo, naatti ko he dental ɓurngal ɗum yaajde, caɗeele jiikondirɗe ɗe njogoraani nattirde nii tan, so eɗen njokki e nooynaade ɗum en. Yontii nde Ngenndiije Dentuɗe ɓeydata darnde mum, golloroo pellital, ngam dartinde añam-nguraagu nduumiingu feewde he yimɓe iwdi Afrik kam e dente goɗɗe ɓuraaɗe keeweendi, rewrude e « ƴellitgol kam e cemmbingol ɗooftaare hakkeeji aadee kam e wellitaare worworde wonande yimɓe fof, ko aldaa e paltoor edda nguru ɓalndu, njogoram, ɗemngal walla dewal », hono no wiyraa e kuulal 1 Doosgal Ngenndiije Dentuɗe ngal nii. Sibu ngooroondi Ngenndiije Dentuɗe ko yenaneede wonde denndaangal innama aadee en poti, tee ine njogii hakke wuurde tawi beelol mum en ownaaka. 

Ko he naange e hoore dillere hakkeeji siwil to Dowlaaji Dentuɗi, e sahaa nde ngenndiije afriknaaje dimɗuɗe peeñi caggal njiimaandi koloñaal, tawti Ngenndiije Dentuɗe, ko e oon sahaa Nanondiral winnderewal jowitiingal e momtugol denndaangal mbaadiiji paltoor leƴƴi (CIEDR) fuɗɗii siyneede e hitaande 1969. Oon yonta ko kimmuɗo he daartol. Diimtagol apartaayde to Afrik Worgo, sabu darnde Ngenndiije Dentuɗe heen bannge, jeyaa ko he golle timmuɗe ɗe Njuɓɓudi ndii faarnortoo. Hakkeeji aadee kam e ndimaagu Ɓaleeɓe nder Afrik e nder jasporaa Afrik eelnii, no wullaango semmbolinngo, wonande yontaaji paaɗi, sibu Ngenndiije Dentuɗe muɓɓataa gite mum en dow paltoor leƴƴi e heedi-heedaagu, ngu laabi sariya fenaande nguurni. E tuugnaade e oo yonta keso, Ngenndiije Dentuɗe ina foti waɗde doole mum kala ngam siftinde goɗngol ngalɗoo doŋngal momtugol añamnguraaru ngal timmaani tawo, e hirjinde denndaangal ngenndiije ɗee yo ndarano momtude tuundi añam-nguraagu nder winndere ndee.

Eɗen mbeltii he golle Koolaaɗo Kuuɓal ngal ummini ɗee, ngam tiiɗtinde haalannde winndereere luulndiinde añam-nguraagu, haɓontoonde añam-nguraagu cabbinngu he denndaangal tolnooji, kam e baɗte mum, kala ɗo ngu waawi wonde, haa he nder Njuɓɓudi Ngenndiije Dentuɗe ɗee. So en njiɗii wonde ardiiɓe moƴƴuɓe, pot-ɗen hollitirde ɗum ko he golle. Puɗɗugol kam e cemmbingol mbayliigu goonga goonga, ine ɗaɓɓi ɓeto nuunɗungo sifaa no ciynirten Doosgal Ngenndiije Dentuɗe nder njuɓɓudi men. Kollitgol ballal men ina yahdi e doŋle e baɗɗiiɗe men, sabu men wonde foksineeruuji hakkunde leyɗeele, nde ndaroto-ɗen ngam faddaade kiiɗal kam e aybinde ɗum. Sabu men wonde ardiiɓe, eɗen ngoongɗini piɓle gorwore kam e ɓure e piɓle binndaaɗe nder Doosgal Ngenndiije Dentuɗe ngal, caliiɗe deƴƴere men. Ko ina wona jooni hedde duuɓi 500 caggal teret Afiriknaaɓe tacci-atalantiijo muusɗo oo, en njettiima he tolno paaynuɗo laañal winnderewal nehaagu, e sahaa mo paandi-ɗen joofirde Sappinaande winndereere waɗanaande yimɓe iwdi Afrik e hitaande 2024, woni ɗoo he duuɓi 4 fat. Mbaɗen daande wootere, nootoro-ɗen ɗum muuyanɗe renndooji men, mbele njuɓɓudi FND ndii ina huutoroo mbaawka nehaagu ka jogii kaa, ngam umminde mbayliigu winndereewu. Njooɓo-ɗen daande men ngam tabitingol yiyannde mbayliigu nde Afrik heerorii, hono no winndiraa he Tuugnorgal mum golle 2063, yiyannde yahdunde e Tuugnorgal golle winnderewal 2030. Afrik ko mbootu winndere, ngooroondi pine aadeejo. Sabu mum wonde doŋre, Afrik ina foti daraade darnde rowrowre mbele winndere ndee ine timmina ƴellitaare mum duumiinde kam e deeƴre. Ko ɗuum wonnoo koyɗol sosnooɓe Fedde Ngootaagu Afrik, ko ɗuum kadi woni fiɓnde tiiɗnde ardinooɓe mawɓe, waaɓe no Kwame Nkrumah kam e jannguɓe laaɓtuɓe waaɓe no Seek Anta Joop.

Hoto njejjiten konnguɗi persidaa Nelson Manndelaa : « salanaade yimɓe hakkeeji mum en aadeeji, ko yedditaade ko ɓe innama aadee en, e hoore mum ». Hoto njejjiten abada wasiya gardiiɗo hakkeeji siwil biyeteeɗo Fannie Lou Hamer biynooɗo : « hay gooto rimɗaani ɗoon ɗo enen fof en ndimɗaani », wasiya mo Doktoor Martin Luther King Jr ƴettiti : « Fenaande, ɗo waawi waɗde fof, ko tanaa wonande ñuunɗal he kala he nokkuuji ». Duuɓi caggal ɗuum, konnguɗi maɓɓe tawtaama he nder keewal eddaaji ngenndi tim-timol, hono Afrik worgo, sibu ko neɗɗo jam, hono Desmon Tutu wiyi, e haala mum « dimɗingol Ɓaleeɓe ko sarɗi jojjuɗo dimɗingol Raneeɓe – hay gooto rimɗataa ɗoon ɗo enen fof en ndimɗaani. »

(*) Denndaangal siifɓe limtaaɓe les ɗoo ɓee ko foksineeruuji toowɗi Ngenndiije Dentuɗe, tolnondirɓe e joɗnde Cukko Kuuɓal kuftodinngal. Ɓe ciifi ngoo miijo ko he inɗe maɓɓe keeriiɗe.

Doggol siifɓe ɓee :

ADHANOM GHEBREYESUS
Mahamat Saleh ANNADIF
Zainab BANGURA
Winnie BYANYIMA
Mohamed Ibn CHAMBAS
Adama DIENG Bience
GAWANAS François
Lounceny FALL
Gilbert HOUNGBO
Bishar A. HUSSEIN
Natalia KANEM
Mukhisa KITUYI
Phumzile MLAMBO-NGCUKA
Mankeur NDIAYE
Parfait ONANGA-ANYANGA
Pramila PATTEN
Vera SONGWE
Hanna TETTEH
Ibrahim THIAW
Leila ZERROUGUI

Yollaa ko ñalnde 14 suweŋ he lowre enternet unfpa.org :

https://www.unfpa.org/fr/press/black-lives-matter-et-autres-manifestations-de-masse-contre-le-racisme-syst%C3%A9mique-et-la

Fulo : Bookara Aamadu Bah

Tesko : Musiɗɗo men Ibraahiima Caw ine jeyaa e siifɓe ɓee. Kanko ne ko he sukkuɓe Gardiiɗo FND o jeyaa. En mbeltaniima

Woppu jaabawol

Winndu yowre maa
Winndu ɗoo innde maa

Ce site utilise Akismet pour réduire les indésirables. En savoir plus sur comment les données de vos commentaires sont utilisées.