Nanondiral hakkunde Feerallanaaɓe e diiwaan, e yonaaɓe koppe Ibn Khaldum

0
915
Nanondiral Feeralla e Koylal
Nanondiral Feeralla e Koylal

Luural jowitiingal e kolongal Koylal hakkunde Feerallanaaɓe e diiwaan, e koppe Ibn Khaldum, dañanaama safaara, sibu, ñalnde 3 ut 2021, fooɗondirtunooɓe kolongal ngal ciifondirii nanondiral gartiroowal leydi ndii e juuɗe joomum en (Feerallanaaɓe e diiwaan), tawi ine dañana terɗe koppe Ibn Khaldum taƴre leydi woɗnde ɗo mbaawoyta remde kañum enne.

Fooyre Ɓamtaare fulanii on nanondiral ngal.

Kuuɓal jaɓgol nanondiral ñawndugol luural hakkunde koppe Ibn Khaldum e Feralla e diiwaan

Ñalnde altine 23 ut hitaande ujunnaaje ɗiɗi e noogaas e go’o, waktu 10, batu jooɗiima nder saal Mukaataa Mbaañ e gardagol Haakem, ngam nanondirde e toɓɓe ñawndugol luural gonnongal hakkune koppe Ibn Khaldum e feerallanaaɓe e diiwaan.

Gaa gaa luurdunooɓe ɓee, hono Ibn Khaldum e yonaaɓe Feeralla e diiwaan, ina tawtoranoo joɗnde ndee yonaaɓe ɓeeɗoo (ƴeew doggol tawaaɓe cinndangol ngol)

– Diisneteeɗo jaagordu Faggudu e Ɓamtaare Ceŋɗe Jeñtinooje toppitiindu Senngo Jeñtingol ;

– Jokkondiroowo ngenndiijo PARIIS kam e kalfinaaɗo catal Tararsa e Barakna ;

– Kippu IPAR kalfinaangu maslahaa gardo mum ciynoowo, e jokkondiroowo to bannge karallaagal gonɗo he Muritani, kam e karallo ko faati e ndema-faggudu, e nulaaɓe yo ndog he maslahaa.

Kawral waɗii :

Hakkunde :         yonaaɓe Feeralla e diiwaan, heen bannge

E :           yonaaɓe koppe Ibn Khaldum, bannge goɗɗo oo

Yettude e teddinde koyɗe maslahaa ɗe laamu dogata ɗee, rewrude e fedde Ipar, ngam dañde safaara nuunɗuɗo, duumotooɗo, kisnoowo deeƴre nder renndo, kam e nafooje yimɓe nokku oo (Feeralla, Mbahe, Mbaañ …) kam e koppe Ibn Khaldum) wondude e laamu nguu ngam heblude weeyo moƴƴingol ngaluuji tago tuugiingo he diisnondiral e kaaldigal.

E yeskaade :

– Kimmugol kisnugol mahondiral renndo nder ciynugol safaara potɗo, nuunɗuɗo, duumotooɗo nder kuutoragol e moƴƴigol ngaluuji tago, haa teeŋti e leydi ;

– Politik keso laamu nguu ngam ɓamtugol ceŋɗe jeñtinooje, politik keptinoowo darnde yimɓe nokkuuji ɗii nder ƴellitaare faggudu ;

– Nafoore wonnde e baɗgol jawdi he nder ndema e tippule nguura jibinooje golle ceniiɗe, kam e ƴellitgol mahaaɗe, jettagol jehreeji e jeñtingol nguura ɓeydotoongol, ɗum fof ngam yettaade kisal nguura kam e nguura moƴƴa ;

Geɗe garooje ɗee nanondiraama hakkunde banngeeji ɗii :

– banngeeji luurduɗi ɗii nanondirii safrirde luural mum en kaaldigal ;

– banngeeji ɗiɗi ɗii ine mbasiyoo, fawaade e ɓadagol, peewnugol gese ɗiɗi, ba PARIIS feewnanta Feerallanaaɓe e diiwaan, ba 40 ha, kam e ngesa ngoɗba ba 50 ha to nokku Mbeydiya ;

– wonande peeje ndema ɗee, Feerallanaaɓe e Mbahenaaɓe e Mbaañnaaɓe ina ɗaɓɓira laamu nguu mbaawka yuɓɓirde no mbeliraa (Koppe walla DNF Koylal) ngam remde ngesa baa.

Banngeeji ɗiɗi ɗii nanondirii :

– sakkitande heen nokku kala, fawaade e ɓadagol, doggol 80 fooyre wonande ngesa Feeralla, Mbahe e Mbaañ… kam e doggol 100 fooyre wonande ngesa kesa baa to nokku Mbeydiya ;

– rokkude doggol ngol haakem, ngam o halfina ɗum goomu toppittoongu yuurnitaade ɗum, tawi banngeeji ɗii ine njeyaa heen ;

– waɗde ɓetooji haa yenanee golle baɗeteeɗe jooni ɗee alaa baɗte ɗe moƴƴaani he ilnugol kolongal ngal ;

– baɗtugol Feerallanaaɓe e diiwaan nokku oo he juuɗe eɓɓaande ndee ngam golloo ɗum ;

– yuɓɓude ngam waawde naftoraade golle ɗe laamu jogori ummanaade ngam ƴellitde moɓɓolle ndema rewrude e jaagordu Faggudu e Ƴellitgol Ceŋɗe Jeñtinooje, haa arti e ballondiral e Jaagorɗe Ndema e Ngaynaaka.

Wonande Yonaaɓe Feeralla        Wonande Yonaaɓe Koppe Ibn Khaldum

Muusaa Saabiriin             Siidi Dah Tumaani

Muusaa Caam   Daawuuda Hemad Saalem

Wonande Haakem Taƴre Mbaañ

Lemana Wul Ali

Woppu jaabawol

Winndu yowre maa
Winndu ɗoo innde maa

Ce site utilise Akismet pour réduire les indésirables. En savoir plus sur comment les données de vos commentaires sont utilisées.