Miin Sammba mawnu-mi ko he teeru, mi meeɗaa yiyde nammbu. Miɗo nana sahaa fof sehilaaɓe am ina kaala nammbu. Jamma gooto naamnii-mi baaba am “hol ko woni nammbu ?”
Baaba am wiyi mi, nammbu feccii ko e geɗe ɗiɗi haa tati : nammbu poɗɗe e nammbu ñebbe e nammbu poɗɗe e ñebbe. Kono kaalantu-maa-mi tan hannde, ko nammbu poɗɗe.
Nammbu poɗɗe waɗetee tan ko jeeri. Demoomo so arii e jabbude, kala ko o jabbi aawetee heen tan ko poɗɗe. Foɗɗere so arii e fuɗde hofat, waɗa noppi ɗiɗi, fawa fawtondira, sorta ɗemɗe, wona deenerol. Deeneeri ngona e layde. Ɗi mbaɗa piindi e julkon e payanon. Julɗe e payane ina mawna ngona kerndelle. Ɗe mawna wiyee moli, wooturu wiyee moldu tawa ina waggiɗi nder. Moli taƴee, cettee, calkee, maɗdee e haako, ndefee. So ɗi mbaɗii poɗɗe daneeje, wiye kine daneeje, walla ñiiƴe bamɗi. So ɗe ɓawlii wiyee kine ɓaleeje. So poɗɗe e kaaɗdi puɗɗiima oolɗude, wiyee muccee footoo. Caggal ɗuum mustina, wiyee ndennde mustere. Tawa poɗɗe ɓenndii he nder dennde ndee. Ɗoon pusaa ŋaalaa dennde, njullaa ndiyam mbelɗam. So deeneeri nasliima, dene fof mustinii.
Demoowo turla, soppa, ñolna balɗe tati haa yontere. Rewɓe ngara mbakka. Caggal ɗuum poɗɗe ɗee fof ndenndinee, tappee, ƴaaree, ɓetee, loowee he saakuuji, naattinee he paabi. Unee, jaga yerwee. Lacciri e haako e jaga ndefee. Mi faamii nammbu poɗɗe ko ngesa tawi aawaa heen tan ko poɗɗe ɓole.

