Daheede 1973 yiytee 2013 !

 

Umar Jibi Soh, jibinaaɗo e hitaande 1963 to Kayhayɗi, dahanooɗo e hitaande 1973 yiytii koreeji mum ñalnde alkamiisa 18 sulyee 2013 ɗo Tulde Kayhayɗi ɗoo. Yimɓe ɓee ina teskii tan, ko e ndeen hitaande nde o dahetee ndee, persidaa Muttaar wayritii Kayhayɗi. 

Diine  : Sallige (2)

Haa jooni ko e damal salligi ngon-ɗen. Tatobinde : firti ko neɗɗo so ina salliginoo, won e terɗe ɓuri moƴƴude, ko lootde ɗum laabi tati tati. Ko wayi no : newe juuɗe, wufƴaade,  sorɓinaade, sulmaade, e lootde juuɗe. Ɗee geɗe fof ɓuri moƴƴude ko waɗde ɗum laabi tati. Ko luunndii ɗuum fof, ɗum jeyaa ko e ɓurtinde.  Fuddoraade ñaamo : fuɗɗoraade  salligi  bannge ñaamo, ko wayi no lootde juuɗe e cemmbagol koyɗe. Fawaade e yeewtere Umruwi bun  su-Aybi e nanirde ɗum Baaba makko e taaniiko (YMAM) o wiyi : 

Peuls et Paysans : Conférence et dédicace

A l’occasion de la parution du livre « Peuls et paysans de Mauritanie, les Halayɓe de Mauritanie », l’auteur mauritanien Amadou Oumar DIA et la Librairie Vents du Sud organisent une conférence suivie d’une cérémonie de dédicace, à Nouakchott, le Mercredi 28 Août 2013, à partir de 17 H 30, au Centre Africain des Conférences (CAC).

Jusqu’à l’instauration de la frontière mauritano-sénégalaise en 1960, les Halayɓe, dont les terrains de culture s’étendent de part et d’autre du fleuve 

Muraabituun en ndañii wune ! Fotii !

Go’o ko kippu fuku bal Muritani ina jeytoreyee e daawal cakkital kawgel e nder duunde Afrik, gila Muritani sosaa. Ko huunde fanndanoonde ko ɓooyi, kono ko jooni ɗum yettii. 

Ɓooyii fanndeede, fotii nde waɗi. Kippu Muritani fuku Bal dañii fartaŋŋeji ɗiɗi, so hawde kippu Senegaal e loowde laawol feewde Afrik worgo ngam tawtoreede kawgel joofnirgel CHAN 2014. 

Hol nguleeki ɓernde leydi ?

 

Gila ko ɓooyi annduɓe ina njiɗi anndude nguleeki ɓernde leydi ɗo tolnii. « Ɓernde leydi » woni aaludere mum : hakkunde 3 000 e 5 000 km nder leydi, so a asii ɗo ndari-ɗaa e mayri ɗoo. Toon, e oon nokku, leydi ko haayre yoornde, walla mbiyen ko njamndi tamiindi, tawi ɓernde mum ko « ngeeƴu » tamiingu, ngu nganndu-ɗaa, leydi ina ɓeydoo ɓuuɓde tan ina ɓeydoo mawnude.

table-ronde-spiritualite-et.jpg

Le Soufisme en Pays peul avec Salamatou Sow

 

Salamatou Sow, sociolinguiste, spécialiste de langue, culture et sociétés peules, est enseignant-chercheure à l'Université Abdou Moumouni de Niamey (Niger), et Membre-Associée du Département Langue-Culture-Environnement du LACITO (Laboratoire de Langues et Civilisations à Tradition Orale) du CNRS.

Mawningol “Ñalawma Paabi Jaatiiji”

Leydi Muritani mawninii, ñalnde talaata 21 lewru mee 2013, ñalngu winndereewu Paabi Jaatiiji e dow tiitoonde « faawru jaatiiji, nokku ciftinorɗo e fento ko nehaande ɓamtagol renndo ». Wejo alɗungo, feeñninngo ŋari finaa-tawaa men waɗaama. Wejo ngoo hollirii gila e goobuuji tawanooɗi e nder wimmbalooji kaaƴe jeereende Sahara, kuutorɗe gila e jamaanu kaaƴe kecce haa e geɗe kesam-hesaagu kollirooje hakkilantaagal e hattan Muritaninaaɓe 

Ɓuri sutura heewde mborosaaji

Cikku-ɗon noon, alaa ko ɓuri taarorde walla sutura heewde mboros ? So neɗɗo naamndiima ngalɗoo naamnal, eɗen njenanaa yimɓe fof njaabotoo ko « hol ko naamndii ɗum ne ? Ɗum kay sikke alaa heen ! »… Iwee e ɗuum hannde! Sibu ina woodi ko ɓuri ɗuum heewde mborosaaji e ñoŋkoto, tee, so wontiino ko ciftol, hay gooto yiytataa ! Waɗi ɗum, oon nokku ɓurɗo sutura heewde mboros, ko huunde horsunde, nde rewɓe korsini no feewi. Ndeen huunde ko saakuuji rewɓe 

Binndi kofi ngoppaama

Ɓe mbaɗaani ‘’hannde haa janngo’’ nii, ɓe taƴii : binndol kofol nattii waɗɗaade e jaŋde leslesre e nder 45 dowla leydi ndii. Ndiin leydi woni Dental leyɗe Amerik (USA). Ɓe mbiyi, ɗi ƴeeŋii, sibu ɗi katojinaaka e nder kaɓirɗe karallaagal kesal, fannu ɓurɗo dowlude hannde e nder nguurndam yimɓe. 

Njillu Kalifu kalfinaaɗo momtude batte njiyaagu e riiwde baasal e heƴnude riiwanooɓe artiraaɓe e...

 

Kalifu kalfinaaɗo momtude batte njiyaagu e riiwde baasal e heƴnude riiwanooɓe artiraaɓe e Muritani, hono Hamdi wul Mahjuub, yilliima nder leydi ndii, noddi halfinaaɓe konnguɗi gure artiraaɓe ɓee, to Kayhayɗi ñalnde 24 abriil 2013. 25 wuro (tuddunde = sit) cuɓaaɗo mum en nootiima e oon ñalnde. Joɗnde ndee fuɗɗaa ko w10ɓo subaka to meeri Kayhayɗi, e tawtoreede guwerneer oo e terɗe laamu diiwaan oo. 

Sifaa keso humambinnaagu ?

Hay to leydi Farayse, humambinnaagu ina heddii e wonde ngoƴa mawɗo ; ko ɗum nii addani laamu Farayse waɗde hitaande 2013 ndee, hitaande hare humaminnaagu. Kono, caɗeele goɗɗe ina keti sibu peeñgol tonngol kesol pinal, tawtungol waawde winndude, waawde tarde e waawde hiisaade, so baasgol waawde huutoraade karalleeji kese kumpital, 

Njillu kalifu pinal to Jiinge

Lalla Mint Sheriif, jaagorgal kalfinangal pinal, jaɓɓaama ñalnde 18/07/ 2013 e nder wuro Jiinge, ngalluure Ligisayba, falnde Kayhayɗi, diiwaan Gorgol. Addunoo mo ɗoon ko mawninde geɗe Sammba Gelaajo Jeegi e wuurtinde daartol Wagadu. Nde o yettii e wuro Jiinge, o tawi ko ɓesngu nguu fof ena sabbii mo to duɗal wuro, hakkunde leeɗe too.