Hooreeɓe CEDEAO

Dognugol kaalisaaji balle gujjaaɗi

E tuugnaade he kabaruuji caaktaaɗi e jaaynde ine wiyee Financial Afrik, wiɗto wiyeteengo « kappagol hoohooɓe balle ummortooɗe caggal leydi » tawi waɗi ɗum ko haralleeɓe ko faati faggudu, gollondirooɓe he Booñ...
Attributions de milliers de parcelles de terre

3,5 miliyoŋ m2 leydi ndookkaama e ciltirɗi laamu Asiis

Ñalnde 22 abril 2020, lowre enternet Al-akhbar yaltinii njeñtudi wiɗto wiyi waɗii, faatungo he juurnitagol eɓɓaaɗe sariya dokkooje leydi (teereeji), ɗe laamu Muhammed wul Abdel Asiis ƴettunoo he hitaande mum sakkitiinde. Ɓe...
loi_sur_la_traite_des_noirs_et_le_regime_des_colonies

1 abril 1802 : won siftorooɓe

Ko oon ñalawma, laamɗo mo Faraysenaaɓe paarnortoo hannde, ganndiraaɗo Napoleyon Bonaparte, neldunoo konu ngu 3 410 neɗɗo, umminoo wuro Brest (Farayse) ine tiindii Gadelup ngam artirde toon njiyaagu. Ɗuum ko caggal nde...
Kaalden Goonga

KAALDEN GOONGA : haɗi nofru mawnude ko ñalnde kala ene nana ko nanataano

Pulaar wiyi, “ haɗi nofru mawnude ko ñalnde kala ene nana ko nanataano.” Waɗde, ene gasa tawa ko ɗuum heɓtii yitere ne. Sabu kanum ne, ñalnde kala ene yiya ko yiyataano. Eɗen keewi...
Yeewtere to Kayhaydi

Yeewtere “nder dingire e mbeddaaji Kayhayɗi”

Ganndal e gollal Ñande alkamiisa 12 marse 2020, hiirde mawnde yuɓɓinaama he nder wuro Kahayɗi, tawi tammbinoo golle ɗee ko sagataaɓe wuro ngoo, anndiraaɓe diine e almudaagu. Sabu ko heewi e maɓɓe...
Miijo ko faati he nguurndam

Miijo ko fayti e nguurndam

E sikke am, nguurndam ena woodi tawi wonaa e dow Leydi tan. Ene waawi woodde tawi nanndaani e ɗam men ɗam ; hay so no ɗam men ɗam yiyaaka e nder diiwaan men...
Natal Daari annabaabe

Daarti : Laɓɓitingol tagegol Aadama

“... nde geno yiɗi tagde Aadama (JKM) ndee, o lonngini leydi ndii, O wiyi ɗum “maa mi tag tagoore duumotoonde e dow maa, ina e ndeen tagoore ɗooftotooɓe mi, ina e maɓɓe...
Fedde Aynaaɓe Magaama

Fedde Aynaaɓe Magaama

Batu Iloyeladi Jaaƴe, Fedde aynaaɓe diiwaan Magaama e gardagol Bah Ifra Abuu to gurel Mammadu Nettu, e cukko makko koolaaɗo kuuɓal Taal Ɗaahiiru Yerel to Numa. Batu nguu waɗi ko to Magaama...
Pullo niiseernaajo - inɗe fulɓe

Pulaagu e jettooɗe

Woni ɗoo ko miijo Dr Muhammadu Faalil Sih rokkunoo nder yeewtere waɗnoonde e dental WhatsApp biyeteengal “Goomu Fulo e Wiɗto” toppitiingal firde kelme kam waɗde wiɗtooji. Ndeen yeewtere noon toɗɗinoo ko anndude keɓtinirgal...
natal wiris koronaa

Koronaa-wiris, gaño dowrowo winndere!

Koronaa-wiris ! Inniraa noon ko ñawu kuuɓtodinngu, peeñngu e maayirɗe 2019 (noowammbar-desaambar 2019) he nder wuro ine wiyee Wuhan to leydi Siin, cariingu hannde e winndere hee e kuuɓal mum. Hannde, so en...
Neil Armstrong, Michael Collins, Edwin “Buzz” Aldrin

20 sulyee 1969 – 20 sulyee 2019 : Duuɓi 50 ko aadee memi Lewru

Hikka waɗi duuɓi 50 ko aadee fawi koyngal mum e Lewru. Oon aadee wiyetee ko Neil Armstrong. Ɗuum waɗnoo ko ñalnde 21 sulyee 1969, waktu ɗiɗaɓo e hojomaaji 56 subaka pel (waktu...
limoreeje cuttame

Kaawisaaji ganndal : Ɗee limoreeje cuttame !

Kaawisaaji hiisaaji walla kaawisaaji limooje (Jeddittooɗe walla Paradoxes e Farayse) ɗi Muhammadu Faliilu Sih, bittoowo ko faati e hiisiwal toowngal, hollitta on e ndee winndannde. Ina jeyaa e ɗeen jeddittoonde, yeddittoonde anndiraande yeddittoonde...