Site icon Lowre Pulaar, fulɓe e Pulaagu

Waɗiino e hitaande 2012

In this picture taken on May 9, 2012 Supporters of Mauritanian political oppositionists take part in a demonstration march against the country's President Mohamed Ould Abdel Aziz in Nouakchott. Thousands of young Mauritanian opposition protestors took to the streets of Nouakchott to demand that President Mohamed Ould Abdel Aziz, a former coup leader, step down. AFP PHOTO / Mohamed Ould Elhadj

To bannge renndo e faggudu laamu nguu ɓeydii njoɓɗeele kono coodguuli geɗe nguura cowiima laabi ɗiɗi ɗo njahratnoo, ronkere golle kadi yettiima tolno mo meeɗaa yettaade e leydi hee.

Hitaande yawtunde ndee ina maantiniri kadi geddooji safrooɓe e janngiпooɓe ɗaɓɓооɓе moƴƴingol nokkuuji mum en golle. To bannge renndo e politik noon, ina jeyaa e kewuuji ɓurɗi maantinde e hitaande ɓennunde ndee.

Saawiyee 2012 : lewru sippirooji.

Ɗiin sippirooji peeñi ko e sahaa ɓeydagol coodguuli geɗe nguura, gadanngol laamu sosde bitikaaji « solidarité 2012 ». Geddo sanɗaaji ISERI udditi hare ngam salaade uddugol duɗal mum en е cosgol duɗal kesal to Ayyuun ; rewi heen ko duɗal jaaɓi-haɗtirde Nuwaasoot ɗo sanɗaaji ɗaɓɓatnoo ɓeydugol bursiiji um en. Oon sahaa gooto pelle daraniiɗe jojjanɗe aadee nannduɗe e IRA e « Hoto mem ɓiyleydaagu am » e senndikaaji jannginooɓe e gollotooɓe woɗɓe e Dillere Sukaаɓе 25 Feebariyee ina ndiinni e mbeddaaji.

Feebariyee 2012 : Puɗɗagol wolde rewo Mali e naatgol mooliiɓe e nder Muritani. Fuɗɗorii ko tuddunde Fasaala, ɗo mooliiɓe ngonnoo 6 000 njahi haa 22 000 neɗɗo ñalnde 28 feebariyee. Hannde, aɓe millee e 110 000 neɗɗo. Ko e nduu lewru kadi fedde luulndo yeewtidnoonde e laamu nguu jaɓi tonngol kaaldigal ngal. CENI (Goomu toppitiingu ɗowde woote) sosaa, tawi woni e mum tan ko haaldunooɓe ɓее.

Marse 2012 : Dartingol gartirgol taccinaaɓe. Laamu Muritani habri dartingol gartirgol taccinaaɓe to Senegaal.

Abriil 2012 : Biraam e defte Maalik. Ko e nduu lewru Biraam wul Daa wul Abeydi duppunoo defte laawol Maalik sabu yooɓtoraade ɗum en dagnude njiyaagu. Biraam e wondiiɓe mum njeenayo cokaa.

Mee 2012 : Diinno (diiño) luulndo. Ñalnde 21 mee COD felliti wiyde ina waɗa diiño waktuuji 24 ɗo boowal Ibnu Abbaas ɗoo. Kono, polis e pompiyeeji njani e maɓɓe hakkunde jamma.

Suwee 2012 : Mesawuud yettini partiji ɗii miijo mum fotngo wallitde leydi ndii yaltude e luural politik. Muhammed Lemiin wul Daadde ñawaa kawoo duuɓi tati.

Sulyee 2102 : Laana ndiwoowa konu Muritani yani nder kanndaa Nuwaasoot. Yimɓe njeeɗiɗo maayi heen. Laana kaa dusatnoo ko kaŋŋe hakkunde Tasiast e Nuwaasoot.

Ut 2012 : Geddo Ubriyeeji MСМ. Garɗeeɓe Muritani njani e ubriyeeji ɗii, piyi ɗum en haa mbari heen gooto, ngañi njeeɗiɗo. Ko e nduu lewru kadi cafroowo gooto hirsunoo sukaaɓe mum nayo e nder leegal Arafaat.

Settaambar 2012 : Laamu Muritani waɗti Senusi e juuɗe laamu Libi. O jagganoo ɗoo ko ñalnde 16 marse 2012. Naawirde winndere e leydi Farayse kala daɓbiino heɓde mo.

Ñalnde 22 lewru nduu, 16 duwaat en pellaa Mali, heen njeenayo ko Muritaninaaɓе.

Oktoobar 2012 : Ko ñalnde 13 oktoobar kural gaañnoo persidaa Abdel Asiis. O nawaa Pari, caggal kumpa juutɗo e nananti keewɗi, o feeñi e tele omo wondi e persidaa Farayse.

Noowammbar 2012 : Gartal Asiis : Abdel Asiis arti e Nuwaasoot ñalnde 24 noowammbar ngam tawtoreede mawningol jeytaare leydi ndii. O noddi jaayɗe to galle laamorɗo too ngam yeewtidde e mum en.O habri ɓeydugol njoɓɗeele fotde 30%.

Desammbar 2012 : Joɗnde Diisnondiral AJD/MR e Mooɓondiral Tawaasul. Jemiil Mansuur toɗɗitaa hooreejo. Hitaande ndee joofiri ko mooɓondiral UFP e toɗɗitagol wul Mawluud e gardagol parti oo.

Quitter la version mobile