vendredi, octobre 24, 2025
Google search engine
JaɓɓordeFƁPMƁataake fayde e mawɗo leydi Muritani : duuɓi 60, waylude waktu heedii !

Ɓataake fayde e mawɗo leydi Muritani : duuɓi 60, waylude waktu heedii !

Mawɗo leydi,
Mi yaafniima e ndee saltere juutnde dow ngonka leydi men. Ɓuranatnoo-kam ko dartaade ɗoo e ciftinooje dartol hee, kono, aɗa anndi ko ɓuri bonde koo suwaa tawo sifeede. Nde aarabeeriyankaagal ardi heen e feere sakkitorde ngam seertude e saɗeende mum ɓaleeɓe Muritani. Nde kiiɓal basngal eewnaa e boowal miijooji, nde ɓagoore huutoraa ngam hulɓinde, feere ƴiiƴiire nana natee to nder sirlu. Ndeen feere ɓenndunoo ko e laamu Wul Taayaa mo yimɓe mum ngummorii dumbude kala ngenndiyanke ɓaleejo (dumbirdu Walataa heɓii heen innde), momtude haa laaɓa kala ɓaleeri e kala e tolnooji konu ngenndi men (Inaal, Jireyda mawnii heen), jiimnude konu e dow daande maayo, ɗo ɓaleeɓe koɗi ɗoo, ngam aawde ɗoon kulol e leɓte caɗtuɗe, teeŋti noon e taccingol ñisngol Muritaninaaɓe faade Senegaal e Maali. Mawɗo leydi, njaltuɗaa ko e konu. Aɗa anndi ko firti banndiraagal koniŋkooɓe. Ñande 28 jolal 1990, koniŋkooɓe safalɓe njargii, mbari koniŋkooɓe 28to ɓaleeɓe Muritaninaaɓe ngam mawninde jeytaare leydi ndii. Oo bone bonɗo kewnoo ko hakkunde lebbi momto-leñol nder konu hee, e nder leydi hee ko ɓuri yaajde. Mawɗo leydi, caggal ɗii duuɓi kataa ɗi ɓaleeɓe Muritani muusaa, kuule yaafuya pawaama e maɓɓe ngam falaade kala ñaawoore fayde e waɗnooɓe ɗii bonandeeji ɓe gardiiɗo mumen woni Wul Taayaa.


Haa hannde, leɓtanooɓe ɓee, wortalɓe ɓee, baayeeji ɗii, taccinaaɓe ɓee ina naamnoo nde ñaawoore waɗatee, kono ɓalal nana fuŋŋinii yeeso maɓɓe ina faloo goytaali maɓɓe. Kala ñalawma, leɓtanooɓe ina njiya torlunooɓe ɗum-en ina ngoni e nguurdameeji e liggeyaaji ko aldaa e hay sokla woota, baayeeji ina potta e warnooɓe baabiraaɓe mum-en ina ɗaccaa e jeytaare mumen timmunde, taccinaaɓe ina cooynoo leyɗeele mumen e galleeji mumen keptanooɗi ɗi ɓe ndonkiti jeytude.


Mawɗo leydi, so tawii feere Wul Taayaa e miijtiyankooɓe aarabaagal nder Muritani wonnoo ko momtude ɓaleeɓe Muritani, nde lomtiiɓe mo ndee nanndaani e lutndiinde ɗum. So ɗum alaa ko saabii hay gooto e mon, laamiiɓe Muritani, fellitaani udditde losko e ngoo momto-leñol waɗanoongo? Ko saabii hay gooto e mon tottittaa taccinanooɓe ɓe hakkeeji mumen? Ko saabii hay gooto e mon fellittaa ummanaade saɗeende nder ndee, hono hare pine, hollitira baɗe mawɗe darnde mum e fotndude ɗemɗe e pine nder Muritani?

Mawɗo leydi,


Leydi men heɓii duuɓi 60, duuɓi 60 mooƴu fenaande ina ñaama jaale leydi men, duuɓi 60 jiilgol boomaare leydi ndii nder juuɗe won fannu laamiiɓe ina ɓeydoo yoolde en e lugge joote, duuɓi 60 laana men ne hay-hayta e maayo hulɓiniingo kiiɓal e njiyaagu haa fartaŋŋeeji men wontude renndo wootolinngo ina nasloo e kala ñande. Yontii tonngen, tonngo duuɓi 60 goodal leydi men, caɗeele men, keɓe men no ɗe pooƴiri fof, pergite men no ɗe ndimtoriɗiri fof. Heɓtinnde fergitere ko baɗal dimal, hayso noon fergitere ndee foti rimtoriɗde ko nde neɗɗaagal saanga nde ngal juumata haa arana ngal warde. Muɓɓude gite noon, ina woɗɗi waawde riiwtude ndimtaraagu, ɗum ƴernat ngu, mawnina ngu haa ngu yoola, ngu tonnga fittaandu joom mum. Fotii nde Murtani muɓɓiti gite mum ndaariri daartol mum yitere muusnde kono nuunɗunde, tiiɗnde kono sagateere, yitere fellitnde, yitere sohintoonde. Soklaani ko ina haalee wonde udditgol ndeen yitere yawtii pinngol degrewol, kono ɗum noddi ko pinngol luggol; ngol cohndam kala ɓiɗɗo-ngenndi, ngol hakkilo seeɓngo ardiiɓe, baawal ngenndi ndii sunaade e golle kaantortorɗe baɗaaɗe ɗee, ɗoftude ndi ɓiɓɓe-leydi yananooɓe ɓe e joopaade waɗnooɓe bonanndeeji ɓee. Ndee hafeere noon wonaa feccoore Muritani e banngeeji ɗiɗi, yanaaɓe bannge, yanɓe bannge. Ko Muritani eewnaa e waɗde koo ko sellitinde darnde mum yummaare toownde ndee, ngam huufde ngal laaɓndal pattamlamal. Caggal nde ndi seerndi baɗe ɗee fof, holliti ñaawoore laaɓtunde, maa wodan ndi yuɓɓinde kawrital ngenndiwal goongɗungal, ɓooyowal.

Mawɗo leydi,


Ɗee balɗe ko a kuccinoowo konngol e ɓesngu Muritani. Mbaar ma mi waaw sabbaade e ma nde calmintaa leydi ndii e nder ɗemɗe mum kala, no maande darnde ma e waaɗtude potal ɗemɗe e gardiiɗe ma? Mbaar ma min mbaaw fadde, miin e renndiiɓe am ngenndi, nde kabrataa, e nguu ñalngu 28 jolal maantinirgu laabi ɗiɗi, wonde warngooji Inaal kan e keddiiɗi ɗii kala maa loske mbele ñaawoore ina tottitee joom mum en caggal ɗee kitaale ɗe ɓe padi? Mbaar ma mi waaw fadde e ma nde kollittaa goppitagol kala dummbiraaɓe miijo e nder leydi hee? Mawɗo leydi, mbaar ɓesngu Muritani maa waaw sabbaade pellite kese, taƴotooɗe aadi, nawooje leydi ndii to safaara ñawanɗe mum, mbele hankati ina waasa aaɓnaade mawnine ɗiɗe 28 jolal e dow wertaango leydi ndii?


Mawɗo leydi,


Ko ngonkaaji mahata pesaaɗe men; damal nana yeeso maa, ko ngal naatirgal galle ɓeen mawɓe ɓamtunooɓe neɗɗankaagu. Oo galle hurum mo julle mum cañiraa baɗe dime e golle jaambaraagal. Oo galle toowɗo ceertuɗe e ɗuu nokkuuji lesɗuɗi ɗo laamɗo mawninirtee gawlaali ñama-kala en. Mawɗo leydi, uddit damal ngal! Uddit damal ngal, njaltinaa leydi ndii e nguu mbeɗu ñawsungu tooñanngeeji e muɓɓam-gitaagu. Uddit damal ngal mbele ma en njol e bolol ceningol potal e nguurdiigu. Uddit damal ngal mbele hankati Muritaninaaɓe ina mbaawa yawtude ceeraagu feŋngiɗngu nguu, naatana himme neɗɗɗaagu denndinɗo ɓe oo ngam ɓe mbaawa wuurde e ballondiral kan e banndiraagu.
Leydi men, so ƴeewraama heedo noknatiwo mum e loowdi pinal mum, ina jogii darnde mawnde e diiwaan heen. Darnde jokkondiral leƴƴi. Hay miijanteeri ustiweeri wootiri fotaani jamfinde en ndeen fesoode. Tabitinde ndee-ɗoon darnde noon rewata ko e jaɓgol keewal leƴƴi men e nataangol jotondire lugge, potndaaɗe, hakkunde men e Afrik les-saharaa heen bannge e Magreb oya bannge.
To dow duuɓi 100 miliyoŋ goodal mayre, Gelb er Ricaat ne ndaara en. Heewii kewuuji e nduumguuji nder ndeenateeri mayre, heewii weeyooji e goodanteeje ɗe nde yiyi ina njaha tawa meeɗaa artude. Er Ricaat seediima njooɗdam keewɗam, tawaama kaamte keewɗe, yiyii mbelamma mawka. Kono e nder ndeenateeri mayre ndi ɓooyaani, Er Ricaat ne seedoo golwole taaniraaɓe men, Er Ricaat ne yiya, ne nana ko naɗde Fori e ceene Bilbasi jaŋtotoo. No heddiiɓe ɓee nih, ndee maamaare e gite maa mooptu e lugge mum baɗe men caggal nde momti-ɗen yeeso mum. Mi neega miijaade wonde ɗoo e ndeen ma en kaylit dewrewol kuɗol men mbele ɗalen ciifol hurum birtol meeɗen.
So ɗum yawtii, mi eewnoto Muritaninaaɓe e ɓurɗe tiiɗnondirde e tinande renndidiiɓe mum-en ngenndi kala sunaare nde nguuri, kala ko nde waawi wonde. Jaasre ko nde Gorko salii yiytaade hoore mum e kareeli kaanɗi ɗi rewɓe kaɓatee, nde ɓurnaaɗo ronki yiyde ngonka koɗdiiɗo mum monaaɗo, nde seeram-njogaramiijo eewnii kiiɓal dow nanndam-njogaramiijo, nde ñiiɓiyanke wallitta torle pawaaɗe e ɓosiyanke. Mbiy-mi ko eɗen kersinii saatu nde, ɗo potno-ɗen wadde yeewtere miijooji, pooɗani-ɗen ndoolndoolaagu; e ngaal baɗal ngon-ɗen tan ko e feccude musibbaaji e hiiɓooɓe en. Fesaa e Muritaninaaɓe hiiɓaaɓe ko ballondiral e ñootondiral ngal woƴaaki sababuuji ceertuɗi ɗi ɓe kiiɓiraa ɗii.
So tawii duuɓi men 60 gadiiɗi ɗii cifortee ko yirwere fitinawere arnde haa e momto-leñol, ina fawii e men waɗde garooji ɗii e mahtagol leydi ndii. Wadde alaa e sago ngal kiiɓal, ngal nder mbunndi miijanteeje cooyɗe, ina jokki gollaade e nder njuɓɓudi leydi men, nder konu men e haa e nder ɓinngu-leydaagu hee. Mawɗo leydi, a deeƴnaani hakkillaaji amen so tawii gila ñande piilungol maa amen njiya doggi inɗe ɗi goobu-ɓanndu wootu winndaaɓe golle ina pelɓondira nder yuɓɓo leydi ndii e nder konu hee. Sikke jaaliiɗo haa jooni oo ko, hono no adinooɓe ma ɓee nih, ko a diftaaɗo aarabeeriyaankooɓe ɓe. Miɗo eewnoo kadi ɓee miijiyankooɓe waɗtuɓe liggey mumen hillande tippudi laamu ndii e kala baɗe mum nde ngartirta hakkillaaji, e nde paamata wonde yiɗde Muritani firtaani yahdude e doosɗe tippudi ndii. Alaa! Muritani woni ko dow kala tippudi laamu, so ndi sellii so ndi ñawii, yahoori e mum ndii. Yiɗde Muritani ko ndaardude tippudi ndii ɓurnaaɗe ɗe leydi ndii foti roondaade ɗee, tafa ñiŋooje mahooje fayde e sifaa jahoowo heen oo. Ndeen noon, hay tippudi wootiri, so ndi fotndu haalaaka noon so ndi nuunɗaani, waawaa moɗde doosgal ngenndi ngal haa artira kala ñiŋooje kuccinaaɗe e mum ngam waɗtude ɗe bonnitooje fayde e ngenndi hee. Duuɓi 60 payaaɗi ɗii poti wonde ko diwtorɗi nguun naafigaagu, ngonana potal e cagataagu.
Leydi men ne jogii jojji keewɗi, ɗi nganndu-ɗaa so njojjitaaka, maa ɓil janngo men no feewi. Jaŋde, wiɗto, cellal e taariindi ko fannuuji jotondirɗi ɗi janngo men fawii e mumen, nder kaa ngonka waylo-waylo huuɓnungo, jawtol ren-natiwol e julyultondiral ngal alaa nanndo. Golle men hakkilanteeje poti ko huccineede e ñawdugol ɗee caɗeele doolnuɗe. Koppereeje ina poti waɗeede e heblo sukaaɓe, kan e heƴnude ɗumen e alhaaliiji leydi. Eɗen cokli hakkillaaji pooynuɗi nde ɗowata eɓɓaade ɓurɗe wonde ndeererɗe, sañde peeje ɓurɗe ŋellitaade e siynude ɗe no ɓuri feewirde.
Kono, gaagaa ñawdol kisngol laaɓndal ngenndiwal ngal, alaa e ɗee eɓɓaaɗe ɗe tolno karalliwo ɗe mbaawaten gasnude.
Leydi men ina jogii fartaŋŋeeji waawde fooynude so en ngoɗɗiima miijooji ceɓɓitiiɗi, ngartu-ɗen e mahde ndi dow ñisaral mayri ɓural, hono keewameeri mayri. Ko e biinle Kummbi Saalee e Awdagost, ko e ɗe Tekruuri ɗee, nder ndeenateeri mawndi Saharaa ndii e laabi majjitɗi Njurbel ɗii njiytoyten ngal ñisaral, gootal gaddotoongal kisal mahanteeri Muritani ndii.
Heedii nde mbaylaten waktu e nde mbaɗaten diwanɗe men 60 garooje ɗee e teenol ngal-ɗoo ñisaral, kan e mahgol gollal goodal men. Muritaninaaɓe, e keewameeri mum-en, ina eewnaa e ndee eɓɓaande. Hay jojjol gootol waawaa dartaade doole dental men.


Muhammadu Faalil Sih

Binndanɗe gadiiɗe
Binndanɗe garooje
RELATED ARTICLES

WOPPU ƊOO YOWRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
Tiiɗno winndu ɗoo innde maa

- Advertisment -
Google search engine

Most Popular

Recent Comments