mercredi, octobre 22, 2025
Google search engine
AccueilGanndiwalHol ko woni wuddere ɓaleere ?

Hol ko woni wuddere ɓaleere ?

« Wuddere ɓaleere » ko kuulel asamaan, no Leydi men ndii nii, no koode ɗee nii, ko nokku weeyo ɗo hay huunde waawaa ɓoccitaade, wonaa ɓakdi, wonaa hay annoore. Ɗum noon ko nokku niɓɓo, mo yiyotaako. Wayi ko no gawu (gaw) nii, pooɗoowo, ɓuucoo kala ko faandii ɗum, tee wontaa ɓoccito. Ɗum noon, ko kuulel asamaan ngel nganndu-ɗaa, Alla e mum ñisde, Alla e ɓakdi mum tiɗɗaade, caasal ɓaaƴo mum ina waawi haɗde kala ko woni e mum ɓoccitaade, gila e ɓakdi haa e caafe, ko ɗe mbaawi wonde fof, yo won caafe jiyotooɗe ɗee (annoore…), walla caafe yiite-sulɗeeje (onndooji rajo ekn).

Ngam huunde wona wuddere ɓaleere, maa ñiso heewngo tiɗɗoo e nokku weeyo paaɗɗo. Ƴetten yeru e Naange. Ñiso naange ko hedde miliyaaruuji 2 miliyaar ton, wudduwol mum ko 700 000 kiloomeeteer, woni laabi 200 wudduwol Leydi. So en mbaawii tiɗɗude ñiso Naange ngee fof e nder faandu ndu wudduwol mum jaasi kiloomeeteruuji 3, maa en ndañ « wuddere ɓaleere » : kala kuulel asamaan, walla caafal annoore ɓallingal ɗum ko jaasi kiloomeeteruuji 3, waawataa ɓoccitaade, walla mbiyen yaltude ɗoon.

So en njiɗii waɗtude Leydi men ndii wuddere ɓaleere, ɗuum kadi ɓurihittude. Waɗi noon ko maa mbaawen tiɗɗude ɓakdi mum ndii kala e nder faandu ndu wudduwol saatimeeteer gooto, woni tiɗɗen Leydi haa fotta e abbere gawri. Oon sahaa maa en keɓ wuddere ɓaleere saatimeeteer gooto ! Hannde noon, denndaangal annduɓe ko faati e ɓalliwal koode (ɓalkoodewal : astrophysique) njenanaama gawuuji ɓaleeji (gudde ɓaleeje) ine ngoodi, tee heen gooto ina e sara men ɗoo : to wuddu jiiryiirngal men, hono wuddu Fedannde Malaaɗo, hedde ñukkere koode wiyeteende Mbaangu A* (Sagittaire A*).

Hol ko saabii kala ko naati e wuddere ɓaleere waawaaa yaltude ?

Hade ɗuum, eɗen poti faamde, e nder winndere hee, denndaangal ɓalli (geɗe) ñisɗe (jogiiɗe ñiso) ina ɓaaƴondira (pooɗondira), fawaade e pooɗondiral ɓaaƴiwal (attraction gravitationnelle). Ko jiidaa e ɗuum, kala huunde ñisnde no feewi, ko wayi no hoodere walla wuddere ɓaleere ina wayla mbaadi saraaji faru-sahaa. Nii woni diidol portol jogii toon ko mbaadi diidol kofingol, yeru no geɗe mbaylortoo so a ƴeewrii ɗum en caggal butel baɗɗo ndiyam nii.

Hol ko waɗi ɓakdi e annoore mbaawaa ɓoccitaade wuddere ɓaleere ndee so naatii heen ?

So a werliima haayre faade dow, ɓaaƴo Leydi sammina nde e leydi. So a werloriima nde doole, nde ɓeydoo toowde, kono nde saamoya kadi. So a werliima nde doole doole, nde ŋabba dow dow, haa ɓaaƴo Leydi natta waawde samminde nde : nde naata e faru, nde ɓoccitoo ɓaaƴo (fooɗo) Leydi. Njaaweendi ndi haayre ndee werliraa haa nde waasi saamde e Leydi, wiyetee ko njaaweendi ɓoccital. Dow Leydi ndiin njaaweendi ko 11,2 km nder leƴƴannde kala (40 000 km/w). Satelitaaji e fiiseeji ina njaawi yettaade ndi. Njaaweendi ɓoccital fawii ko he ñiso kuulel asamaan ɗo huunde ndee werlaa ɗoo : dow Naange ko ndi 617 km nder leƴƴannde (2 221 000 km nder waktu kala). Wonande gudde ɓaleeje, ndiin njaaweendi ɓurii njaaweendi annoore : waɗde haayre ndee waawata ɓoccitaade ɓaaƴo wuddere ɓaleere ndee, ko maa nde ɓura annoore yaawde, ndaa ɗuum aaɓnotaako. Alaa tawo ko yiytaa ko ɓuri annoore yaawde. Ko ɗuum tagi haayre ndee wattinta tan ko saamde nder wuddere ɓaleere ndee. Ko noon wonande annoore, sibu njaaweendi annoore ndee foti ko e njaaweendi mum, ɗum noon nde waawaa ɓoccitaade gawu nguu.

Nde tawnoo alaa ko yaltata e wuddere ɓaleere, hay annoore, ko ɗuum addani ɗum wonde huunde nde lewñataa, wonaa tan wonande caafe jiyotooɗe, kono hay caafe yiite-sulɗeeje.

No paamirten, so annoore waawaa yaltude wuddere ɓaleere : so a huɓɓii toon lampa, gonɗo boowal yiyataa annoore kaan lampa sibu nde yaltataa wuddere ɓaleere ndee, ɗum noon ko niɓɓere wonnoonde toon ndee tan yiyetee. Noon kadi, rajo walla tele gonɗo nder wuddere too, hay gooto nanataa ko saaktata, sibu hay onndooji njaltataa nde. Ɗo wuddere ndee woni ɗoo, ko niɓɓere tan yiyetee ɗoon ; ɗuum woni wuddere ɓaleere yiyotaako, heɗtotaako. So wonaa dee, ma a taw, etaade ƴeewde ko woni saraaji wiiwaano mum, etaade ƴeewde ɓarakke geɗe moɗaaɗe ngoppi ɗoon…

Bookara Aamadu Bah

RELATED ARTICLES

LAISSER UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

- Advertisment -
Google search engine

Most Popular

Recent Comments