samedi, janvier 17, 2026
Google search engine
JaɓɓordeGanndiwalNuwaasoot dañii Faawru-keɓe (Datacenter) : Mahaandi kimmundi wonande kisal limrewal ngenndi

Nuwaasoot dañii Faawru-keɓe (Datacenter) : Mahaandi kimmundi wonande kisal limrewal ngenndi

Ñalnde 8 duujal (mee) 2025, hooreejo leydi hurmbitii galle mawɗo baɗiraaɗo ɗuhde “ keɓe limr  ” (données numériques) Muritani, ɗo diiwal Nuwaasoot hirnaange ɗoo. “Faawru keɓe” (Datacenter) woni, e yeru daɓɓo, galle mawɗo kisnaaɗo ɗo geɗe leydi mooftetee, ko wayi no kabaruuji ɓiɓɓe leydi, kabaruuji laamu, faggudu e pinal. Ɗiin kabaruuji nooftiraaɗi heen e mbaadi binndi, walla nate, walla kite, maa ɓosooje… (ɗum woni e mbaadi limrewal). Ɗe mooftetee ko he masiŋaaji mawɗi biyeteeɗi “carwooji”. Ɗum ɗoo noon ko huunde mawnde nde tawnoo, gila karalle kese njoli geɗe leydi ndii fof mooftenoo ko he masiŋaaji caggal leydi, walla mbiyen sirruuji men e sirruuji leydi men fof ngonnoo ko boowal…

Ɗum ɗoon ko huunde heewnde nafoore wonande leydi, sibu toɗɗii ko kisal mum to bannge limrewal. Mahngo Faawru keɓe (Datacenter) ɗoo he Nuwaasoot, maa sukkan leydi ndii ŋalde mawnde, ɗaɓɓunde facciro yaajngo mbele yimɓe paama no moƴƴi nafoore ndii mahdi.

Nduu faawru keɓe woni mahdi ngadanndi, karallaagal toowngal, ɗooftiindi tuugorɗe (normes) hakkunde leyɗe ɓurɗe toowde (Tier III). Ko heen ndenndaangal keɓe limrewe keeriiɗe leydi ndii mbaɗtata moofteede e hisneede e golloreede, e huuɓnande juɓɓule laamu e keeriiɗe nafooje limrewal (services numériques fiables) kisɗe, koolniiɗe. Gaa gaa kaɓirɗe karalle ɗee, ɗum ɗoo ko salndu teeŋtunde ngam kesɗingol leydi ndii e ƴellitgol faggudu limrewal e kisnugol keɓe ɓiɓɓe leydi.

Hol ko tagi eɗen mbiya maa nduu Faawru keɓe Nuwaasoot waylu nguurndam Muritani to bannge limrewal ?

Muritani ɓooyii seŋaade e waɗde keɓe mum nder enternet, tawi alaa heen fof ko tami, ko waawi hisnude : gila e lowe internet laamu, keɓe njuɓɓudi laamu, tammborɗe jaayɗe haa e jaaɓnirɗe (applications) limrewe, ko ɓuri heen heewde ɗuhaa ko caggal leydi. Ɗum noon sirruuji leydi ndii fof (laamu e yimɓe fof) ndesndoyaa ko caggal leydi, walla mbiyen ngoni tan ko boowal : waɗde ko caɗeele to bannge ndeenka geɗe mum, to bannge kisal, e to bannge juumtugol. Huunde hulɓiniinde nde yimɓe mbaɗtaani nii hakkille. Ndeke, mahngo Faawru keɓe Nuwaasoot, ko fuɗɗoode baylugol kaa ngonka. Ngam faamde no moƴƴi nafoore wonnde heen ndee, ƴeewen no geɗe mbaanoo adan, e no ɗe mbayata caggal kurmbitgol Faayru keɓe nduu.

Ko adii mahngo Faawru-keɓe nduu

Muritani yowitinoo ko masiŋaaji carwooji caggal leydi ngam huutoraade limrewal. Ko ɗuum tagi, ceŋagol e lowe internet laamu ine leeli, ine heewi taƴe, coggu mum ine tiiɗi, tee leydi ndii alaa njiimaandi e fiyakuuji mum keeriiɗi (geɗe potnooɗe wonde sirru ɗuhaa ko e masiŋaaji janani), parwuɗi.

Faawru keɓe ngenndi : hol ko firti tigi-rigi ?

Faarwru keɓe Nuwaasoot, ko mahdi ɗuhndi karallaagal toowngal, mbaɗiraandi mooftude geɗe limrewal laamu, e juɓɓule e pelle ngenndiije. Ndi seŋii ko e laylaytol ngenndiwol giiɗal (fibre optique) e ɓoggi nder maayo, rewrude Nuwaadibu. E ngol huuɓni ceŋagol e mooftugol kisnangol, moƴƴol, keɓingol sahaa kala.

Hol ko ɗum addanata Muritaninaaɓe ?

Muritaninaaɓe ina ndaña heen ko heewi, ko memotoo, yeru :

  • - ceŋagol ɓurngol newaade e yaawde,
  • soklaaji e geɗe laamu ɓurɗe newaade e hisde,
  • ceŋagol e lowe jaayɗe kumpital e sarwisaaji banke ɓurngol newaade ;

Kisal limrewal

Jiimtugol e keɓe mum limrewe maa addan Muritani lelnande hoore mum doosɗe mum kisal e sirlu, reende kabaruuji mum parwuɗi e tiiɗtinde kattanɗe mum waawde huccande jannguuji geese (cybermenaces).

Diiñorde faggudu e kesam-kesaagu

Faawru keɓe ko fartaŋŋe mawɗo to bannge faggudu. Maa ɗum wallit peeñgol “ start-up”, usta coggu ɗuhngo gollirɗe leydi, gollina haralleeɓe limrewal…

Caɗeele potɗe huccaneede

Ngam Faawru nduu waawa naftoreede no moƴƴi, alaa e sago :

  • keɓe laamu ɗuhanooɗe caggal leydi, ngartiree ;
  • gollotooɓe keblee, walla keblitee ;
  • laabi laaɓtuɗi deengol keɓe lelnee.

Faawru keɓe Nuwaasoot ko mahaandi mawndi, dowrowri hono no tufnde nii, walla no boowal diwooje nii to bannge ngaluuji memotooɗi (ngalu ɓalliwu). Ko ndi ngooroondi (ndaɗɗudi) mbayliigu limrewal nduumotoongu wonande sarwisaaji laamu, e fagguddu e ɓiɗɓe leydi.

Bookara Aamadu Bah

RELATED ARTICLES

WOPPU ƊOO YOWRE

Tiiɗno winndu ɗoo yowre maa
Tiiɗno winndu ɗoo innde maa

- Advertisment -
Google search engine

Most Popular

Recent Comments