samedi, octobre 18, 2025
Google search engine
AccueilHoohooɓeTeddungal wonanii Njawaar Kan

Teddungal wonanii Njawaar Kan

(Fulo winndannde Caam Muhammadul Kariim ƴoogaande e jaaynde « Calame toŋ.1408 ñande 06 nov. 2024 » e ceettagol Ahmed Mahmuud lollirɗo Jemaal desndaaɗo defterdu ,  ko yowitii e golle Njawaar to bannge winndiyaŋkaagal).

Mi heɓii kabaaru naatnuɗo mi he sunaare mawnde, so duttagol e joomi mum Njawaar Kan. Kono ko nii tan aduna siforii. Puɗɗii-mi anndude oo gorko  ko e hitaande 1971 to Pari, amo woni sanɗa  duɗal jaaɓi haaɗtirde lollirngal « Panthéon-Sorbonne », ɗo kawritnoo-mi e yoga e sanɗaaji yuɓɓunooɓe he fedde wiyeteende Dental Kuuɓtidinngal Sanɗaaji  Muritani (U.G.E.S.M) ngal ardinoo ɗum Taleb Muhammed wul Lemrabot. Ko Njawaar noon ardinoo catal leydi Farayse. Ko Yahya wul el Hassen anndini-mi wonde Njawaar jeyaa ko e sosɓe UGESM, Fedde wootiɗinnde pelle sanɗaaji, hono UNEMAU e AESMA.

Ngooɗoo sosngo ko huunde himmunde no feewi wonande ngootaagu ngenndi, tawde rentidini ko sanɗaaji Muritani fof he nder fedde wootere. Ɗum ɗoon noon ine ɗaɓɓunoo darnde sanɗaaji ganndanooɗi to Ndakaaru, Farayse e Fuɗɗaange ɓadiiɗo. Miin e Njawaar, Muusaa Fall, Yaakuub Jallo ngonnoo sanɗaaji heɓnooɓe nanngeede e nder sappo, e ɗiɗo ɓe laamu fellitnoo waawnude yo naat larme alaa e sago, rewrude e yamiroore ƴettanoonde ñalnde 2 ut 1972. Njeetato heddiiɓe ɓee keɓaano nanngeede ɓee ko  Taaleb Muhammed Lemrabott, Bah Bubakara Muusaa, Yahya wul El hasen, Jagana Youssouf, Limaam Sheriif, El Khalil wul Ahmed, Muhammed wul Yahya et Sih Hasmiyyu. Gooto heen fof daɗiri e kuulal ngal ko rewrude e peeje ceertuɗe. Wonnoo faandaare kuulal ngal ko tonngude sanɗaaji ɓurnooɗi softude e nder UGESM. Caggal balɗe tati ɗe min cokaa he nder Yiilordu konu « Etat- Major », e min calii waawneede naatde e nder larme, minen fof min njebbilaa nder tuddule soldateeɓe. Njawaar nawaa Attaar, miin nawaa-mi Efderik, Muusaa Faal e Yaakuub Jallo nawaa Biir Mogren ngam waɗteede soldateeɓe. Kono ɗum wonti ko dummbugol he kasoo, duuɓi ɗiɗi ŋakkuɗi balɗe 45, caggal ɗum min ɗaccitaa e lewru suwee 1974.

Miin e Njawaar min meeɗaa taƴondirde, amin njokki e jokkondiral amen, e wostondirde won ɗiin miijooji. Min njeytoraama e lulnde wootere to Abijaa e Ndakaaru ngam tawtoreede jeewte ɗiɗi toɗɗiiɗe  Porfesoruuji ko yowitii e Daartol e Ganndal leydi e hitaande 1976, tawi yuɓɓini ɗum ko sarwiis toppitiiɗo ballondiral Farayse leyɗeele goɗɗe (Coopération française).

Mbeɗe mettaa e oon sahaa tooñaŋngeeji ɗi o hawratnoo kanko nii e woɗɓe. Mbeɗe teskoo e makko hormaade cehilaagal e wonde aadiyanke, sabu ko ina tolnoo jooni e duuɓi tati amo etoo, hakke doole makko no potirnoo, rokkude mi,  ngam golle ɗe ngon-mi e dow mum ɗee, kumpitte jowitiiɗe e won baɗe dartiyankooje, walla hoohooɓe mum ɗe ɗaɓirtunoo-mi mo, ko yowitii e kewkewe baɗnooɗe nder Muritani hakkunde kitaale 1870 e 2020.

Miɗo duwanoo ɓesngu makko he ndee sunaare muusnde

Nuwaasoot ñalnde 1 Noowammburu 2024
Caam Mohammed el Kariim
Fulo : Maamuudu Haaruuna

RELATED ARTICLES

LAISSER UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

- Advertisment -
Google search engine

Most Popular

Recent Comments