vendredi, novembre 28, 2025
Google search engine
JaɓɓordeDaarti fulɓeDarnde pulaagu hanki e hannde

Darnde pulaagu hanki e hannde

Hol to ɓe koɗi hannde, e hol batte maɗwɓe men hanki e maɓɓe ? Hol to Fulɓe tawetee hannde ? Ko golle mawɓe men hanki e nder eggooru-hoɗooru maɓɓe, kadi e nder teemedanɗe limtilimtinɗe e nder Saahel e duundi Afrik, addani Fulɓe sompude ñiiɓirɗe keewɗe, e saraade e nder Afrik, e nder dingiral ngal njuuteendi mum ƴetata 4.000 km, tuggi Muritani e Senegaal, haa leydi Sudaan maa leydi Ecopi.Nii woni Fulɓe ene tawwee hannde e nder ɗeeɗoo leyeele : Muritani, Senegaal, Gammbi, Mali, Gine, Gine Bisaawo, Sira Lewon, Liberiyaa, Koddiwaar, Burkina Faso, Nijeer, Togo, Benee, Nijeriyaa, Kameruun, Cad, Santafrik, Sudaan. Hol ko Fulɓe hannde ndoni e Fulɓe hanki ? Ko ronaa e Fulɓe hanki ene heewi. Ina heen :

  • darnde maɓɓe e cargol diine lislaam ;
  • pinal e finaatawaa Fulɓe yaajii, alɗii ;
  • ɗemngal Pulaar /Fulfulde yaajii : Fulɓe fof e saraade, ɓe kaalata ko ɗemngal gootal.

Alla ene walli ɓe celluka ɗemngal ngal, e kelme gaadanteeje ɗe ko gootum e nokku fof ɗo njah-ɗaa. Seerti heen ko batte nokkuuji ko – aai i, e leƴƴi koɗdaaɗi ɗi, e kelme kese jiggaaɗe ɗe, e nder ɗemngal he, yanti heen ko batte haalooɓe ɗemngal ngal e koye mum en (leefde, walla yaawde haala, ekn). Ɗee geɗe ene njeyaa ko addani ɗemngal ngal layde, e saltude e pulfule keewɗe (haralleeɓe ɗemiyankooɓe ngartiri pulfuleee fof ko ɗe nder pelle ɗiɗi tan : pulfule hirnaange, e pulfule fuɗnaange : Pulfule hirnaange : ko innirooɓe ɗemngal ngal Pulaar : ɓe tawetee ko e Muritani, Mali (bannge hirnaange), Senegaal, Gine, Gammbi, Gine Bisaawo, Sira Leyon, Liberiyaa, Koddiwaar. Pulfule funnaange : ko wiyooɓe ɗemngal ngal Fulfulde : ɓe tawetee ko e Mali (bannge funnaange), Burkina Faso, Nijeer, Togo, Benee, Nijeeriyaa, Kamerun, Santafrik, Cad, Sudaan, Ecopi… Ko ɗee geɗe ngaddani en wiyde e winndude Pulaar/Fulfulde, walla Fulfulde/Pulaar.

Gostondiral e naatnaattondiral e leƴƴi koɗdaaɗi ɗi to bannge pinal, e ganndal, e enɗam, e dennɗiraagal, e kelmeendi (ɗemngal), ekn. Hol caɗeele e ñabbuuli Fulɓe hannde ? Hannde o, caɗeele Fulɓe ene keewi : eɓe keewi añɓe sabu darnde maɓɓe e nder daartol : jihaadiiji ɗi ɓe pelli ngam sompude laamuuji almameeɓe, e darnde maɓɓe nder cargol diine lislaam, e hare maɓɓe e koloñaal en, e darnde maɓɓe e wootiɗinde leƴƴi Afrik e nder dowlaaji ɗi ɓe cosi ɗi. Caɗeele e nder maɓɓe ina keewi sanne : peccooru, e haasidaagal « mi yiɗaa tinaa, mi yiɗaa ndañaa, mi yiɗaa ngonaa » ; nattude jogaade gardiiɗo ; waasde ɗoftaade kala gardinaaɗo, e kala ko heddii. ɗo fitina feeñi e kala leydi e Afrik ɓe tinat batte mum, ɗum tampintu ɓe sanne.

Hol darnde Fulɓe hannde ? Hannde o, keeweendi Fulɓe ko fotde 30 miliyoŋ aadee e nder Afrik, e caragol maɓɓe e nder fotde leyɗeele noogaas (20), e haalde ɓe ɗemngal gootal, e jogaade ɓe pinal gootal, e finaatawaa gooto, jogaade ɓe anndue e haralleeɓe e kala fannu, ɗum ko ngalu mawngu so tawii rentinaama, huutoraama no haanirta nii, e fawaade e no aduna hannde oo siforii nii : naatnaattondiral haakkunde leyɗeele to bannge faggudu,e pinal, ekn. Nii woni darnde Pulaagu hannde foti wonde ko toppitaade diine lislaam, hisnude ko ronaa e mawɓe men adiiɓe : naftoraade ko nafata e ɓure coomiiɗe e gannde e finaatawaa Fulɓe : hono diine, e nehdi, e koɗki, e gaaci, e ɗemngal, e coñce, e kaddule (ɓoornateeri), e jokkere enɗam, e denɗiraagal, e gannde cuuɗiiɗe e peeñɗe, e kala ko heddii ; waɗde leñol ngol e nder weeyo ganndal e binndol : e dow ɗuum, ummanaade law haɓde e humambinnaangu e majjere, e wallifaade defte e ko nanndi heen, e udditde duɗe ngam sarde jaŋde e janngude e ɗemngal pulaar kam e ɗemɗe goɗɗe hono arab, e farayse, e engele, ekn ; sarde gannde goɗɗe e teknolosiiji kesi naftooji ; yuɓɓinde wiɗtooji ngam anndude keeweendi haalooɓe ɗemngal ngal e nder leydi kala, e wootiɗinde ɗemngal ngal e mbinndiin mum, e huutoraade ngal e nder nguurndam ñande kala; daranaade jokkondiral, e naatnaattondiral, e ngootaagu, e deeƴre leƴƴi Afrik : mo yiɗi deeƴre fof, ko Fulɓe ɓuri, sabu no mbiyru-en dow nii alaa fof ko ɓe ngalaa, etee ko waawi kewde e nder leyɗe Afrik ɗee kala battintu e maɓɓe; toownude pine e ɗemɗe Afrik e kala fannu, haa arti e pinal e ɗemngal Fulɓe tawi noon ko e nder nanondiral gollotooɓe ɓe, ender dental, e nder ko nafata leƴƴi e leyɗeele Afrik.

C./. TONNGOL :

jihaadi. Darnde Pulaagu hannde foti wonde ko hisnude ko nafata e ko dañaa e finaatawaa Fulɓe hanki ; daranaade laŋ mumtude humambinnaagu e majjere e nder renndooji ɗi, e nder kala leydi ; sarde pine e gannde goɗɗe nafooje, kam e karallaagal kesal nafowal, e daranaade jokkondiral, e naatnaattondiral, e ngootaagu, e deeƴre leƴƴi e leyɗeele Afrik.

Aamadu Umaar Jah

Binndanɗe gadiiɗe
Binndanɗe garooje
RELATED ARTICLES

WOPPU ƊOO YOWRE

Tiiɗno winndu ɗoo yowre maa
Tiiɗno winndu ɗoo innde maa

- Advertisment -
Google search engine

Most Popular

Recent Comments