Calminaali tedduɗi feewde e banndiraaɓe janngooɓe kam e jannginooɓe pulaar, kono kadi salminaango heeriingo feewde e Fooyre Ɓamtaare Pulaar.
Kala ko aldaa e pellital, yahrataa yeeso, waawataa feewde e wonde. Ndeke en pellitii janngude pulaar, sabu naange mum fuɗii haa hunndi weeyo ngenndi fulɓe etee nge wontaa ñif. Mbelewma heewtii ɓerɗe men tuma nde nuldaten ndee winndannde, softeende e yarlitaare ina keɓindii terɗe men ngam udditgol duɗe pulaar e nder wuro Suwoyraat. Fedde Ɓamtaare Pulaar catal Suwoyraat e ballal fedde DEKAM (dental – kawral – musiɗal )ina teddinira yiilirde men udditgol duɗe nayi (4) Pulaar e nder lewru saawiyee 2015. Heen duɗe ɗiɗi ko ɗe jaayndiyankooɓe, jooɗaniiɓe leñol ngol to habrirde ayaawo FM Suwoyraat. Ɗiɗi keddiiɗe ɗee, heen gootal ko rogere fuɗɗorde , keddingal ngal ko rogere ɗiɗmere fuɗɗotooɓe.
En paamii janngude ko huunde waɗɗiinde, kono janngude ɗemngal mum wontii alaa e sago, ngam waawde huutoraade ɗemngal mum nehniwal, ngenndiwal, e kala fannu nguurndam. Paamen leñol fawaaki e mbaydi walla e nguru ɓalndu, kono ko e ɗemngal fawii. Jiiduɓe ɗemngal fof njiidi leñol.
Yo banndiraaɓe paam, hono no mawɗo men Sileymaan Kan (yo Allah ɓooynu mo e jeese men) wiyiri e deftere mum faandu almuudo nii : “ko yowitii e faandaare men e ɓamtude pulaar ko ngam newnande koye men janngude e heɓde gannde ko ɓuri yaawde, ko ngam reende gannde men, huutoraade ɗemngal pulaar e geɗe kala, reende neɗɗaagal e goodal men, kono kadi reende faayidaagal men e jimme men e nder leƴƴi goɗɗi”. On njaaraama
Haamiidu Mammadu Bah Kalfinaaɗo jaŋde F.Ɓ.P.M catal suwoyraat


