mardi, novembre 11, 2025
Google search engine
JaɓɓordeDewalSiyaara ceerno Muttaar Taal

Siyaara ceerno Muttaar Taal

Jettooɗe ngoodani ko Alla joom binnde, mawɗo to jaati, to golle, to sifaa e to innde tagɗo en, tagani en kala ko taarii en, tawi alaa ko ndaarti so wonaa yo en ndew ɗum. Ñalngu hannde nguu (12-10-2013) ko mawngu kaaɗtudi, sabu ko ñalaande siyaara El Haaj Ceerno Moktaar Taal (weluya Alla e makko) mo kulol gonndungol e njoorto, muñal gonndungal e yettude, tuubaabuya gonnduɗo e ruuɗaade, wakkilaare wonndunde e weleede, mo ballal Alla danndi e yiɗde aduna.

El haaj Ceerno Moktaar Taal jibinaaɗo Njorol e hitaande 1936, janngii quraan e waliyaaɓe Alla huɓɓuɓe hono “El haaj Mammadu Muusaa Lih, Ceerno El haaj Saydu Nuuru Taal, Ceerno Mammadu Bookara Kan, e ko wonaa ɓeen”. Ko o neɗɗo binndi, ganndal e pinal, cuɓaaɗo e nder suɓaaɓe, cuɓiiɗo wuro Suwoyraat ngam sarde ganndal diine Alla tawi o tuugnii ko e konngol ɓurnaaɗo winndere mo jam e kisal woni e mum, biyɗo : « ɓuri e mon fof ko jannguɗo quraan, ruttii kadi janngini quraan ». habri ɗum ko Buhari. Ndeke, ceerno Moktaar jeyaa ko e ɓurɓe.

Siyaara hannde oo noon ko mo mbaydi kesiri, njuɓɓudi keeriindi, ndi seeremɓe men lelni, nde tawnoo ko o gadano caggal birnagol Ceerno Moktaar Taal ñalnde 03-02-2013 (weleede Alla e makko). En njettii Alla kaaɗtudi, sabu nguurndam ceerno ko ceniɗam wonnoo, ko o gorko laaɓnooɗo ɓernde, cuusnooɗo goonga, jokkatnooɗo enɗam, deennooɗo ɗemngal mum, keewnooɗo waaju, coftannooɗo janngude e jannginnde quraan, mo tampataano innude e mantude Alla. Alla sooynataa jikke, ɗii duwaawuuji ko jaɓeteeɗi. So tawii maayɓe ina njiya wuurɓe, maa ceerno men cuɓaaɗo Taal e wonndude e ɓurnaaɗo winndere, almaami annabaaɓe, maa ngar tawtoreede ndee joɗnde juulɓe. So tawii ko ñaaku fuɗɗi siyaara, waɗti yaltinnde njuumri ko sabu nafoore e ɓural juuroraade sabu Alla.

Hannde noon, ngam Alla, suwoyraatnaaɓe njuɓɓinii oo siyaara, maa duwaawuuji e barke mum caro haa kunnda weeyo, ɓiɗɓe juulɓe fof njeɗee heen.

En njettii Alla, en njettii fedde DEKAM (dental, kawral, musiɗal ), en njettii jibinannde Suwoyraat no diidorii, haa teeŋti e ɓee seeremɓe nootitiiɓe oo siyaara. Kono kadi njettoor keeriiɗo fayde e seeremɓe men hoohooɓe diine, semmbinɓe en e kala sahaa, anndinɓe en laawol feewde e Alla, laaɓɓe deedi, walluɓe en, ndanndi en e pergitte e ngol laawol ñaaɗngol, kolli en ayiibaaji pittaali men, nehi ɓerɗe men, haa mbaaw-ɗen haanndude e hadara Alla, tawi eɗen cenii, eɗen laaɓi.

Ko Alla ñaagi-ɗen ballal e barke fayde e ɗee golle, yoo Alla waɗ ɗe golle laaɓɗe, jaɓaaɗe, waɗa e njeñtudi majje nafoore julɓe fof. Alla juulii e nulaaɗo mum Muhammadu hisnii, yo o yurmo, o yaafoo aaleeɓe e sahabaaɓe makko, o waɗta en heen, enen e jibnaaɓe, e seeremɓe kam e denndaangal juulɓe. Yo en mbaɗtu nii mo wuuri tawi eɗen ɓeydii en ustaaki e diine men. Allaahumma salli alaa seyyidinaa Muhammadin, al khaatim lima sabaqa, wa alaa aalihii haqqa qadrihii wa miqdaarihi al al’asiim. On njaaraama. Yaafuya ɗaɓɓaama e kala pergitte.

Kalfinaaɗo jaŋde catal fedde ɓamtaare pulaar Suwoyraat.

Haamiidu Mammadu Bah

RELATED ARTICLES

WOPPU ƊOO YOWRE

Tiiɗno winndu ɗoo yowre maa
Tiiɗno winndu ɗoo innde maa

- Advertisment -
Google search engine

Most Popular

Recent Comments