dimanche, novembre 23, 2025
Google search engine
JaɓɓordeJaŋdeDuɗe pulaar e nder Muritani, nafoore majje, e janngooɓe heen

Duɗe pulaar e nder Muritani, nafoore majje, e janngooɓe heen

E dow nootaade e noddaango hooreejo fedde ɓamtaare pulaar, mbeɗe rokka miijo am e duɗe men pulaar e Muritani, nafoore majje e renddo men. So tawii mi yiɗii haalde nafoore duɗe men, alaa e sago mi ruttoo e ɗeeɗoo toɓɓe :

  • Darnde fedde ndee e duɗe ɗe
  • Ɗemngal pulaar e woowlooɓe ngal
  • Nafoore dañaande e jaynde ndee
  • Wasiyaaji ɗee ɗoo toɓɓe, wootere heen fof ma mi jubbu heen seeɗa, ngam udditde haala, mbele gooto e men fof ina adda heen yiyannde mum, mbele nafoore nde na huuɓtodina.

Darnde fedde nde e nder duɗe ɗe Fedde ɓamtaare pulaar nde wonnoo ko nde fedde pinal, terɗe mayre ina ndarii ngam ƴellitde pinal fulɓe e winndere nde, e ko heerorii hirnaange Afrik (Muritani, Mali, Senegaal, Gine…) gila ko adii 1960 to wuro Keer, leydi Misra, banndiraaɓe men ko wayi no Jiggo Tafsiiru, Alhasan Baro, Abuu Usmaan Bah, e wayɓe e maɓɓe, gila ndeen haa jooni ina waɗi katanteeɓe leñol dariiɓe ngam ƴellitde pinal fulɓe. Alaa fof ɗo ɓe njettaaaki e nokkuuji men ngam saaktude ngooɗoo miijo, sabu nafoore heewnde wonnde heen nde, sabu kadi anndude yoga e yimɓe men ndañaani naatde e duɗe laamu. Ɓeen so ndañii jannginde pulaar, ma wonan ɗum en sodorde.

Ɗemngal pulaar e wowlooɓe ngal : Ɗemngal pulaar to bannge tafngo, e maana, e mahdi konngol, e lelngo ko ɗemnga ngal nganndu ɗaa seeraani e yoga e ɗemɗe guurɗe, arab walla farayse. Ɗumɗoo teeŋtinii ɗum yoga e haralleeɓe ɗemɗiyankooɓe. Mi waɗii. Mi waɗii yeru pulaar e arabe, mi tawii ɗemɗe ɗiɗi ina njaada e banngeeji keewɗi. Kono noon ɓamtude leñol walla ɗemngal fawii ko e yimɓe mum, so ɓe ndaraaki ngal ɓamtotaako. Nafoore dañaande e jaŋde nde : Sikke alaa duɗe pulaar udditaama e yoga e gure men Muritani, etee laamu ngu wallitii men, rokkii men yamiroore, mbele eɗen ɓamta pinal men, udditii duɗe pulaar e jannguuji laamu, ɗum waɗii faayiida no feewi. Ko noon ne kay F.7.P.M udditii duɗe e Yoga e gure men Muritani. Ɗum ne kadi waɗii nafoore mawnde. Ɗee ɗooo duɗe njaɓɓiima almuuɓe ɗiɗo :

  • Mbo meeɗaa janngude hay dara
  • Meeɗɗo janngude aarab walla farayse. Ɓe meeɗaa ɓee janngude, nganndinaama hijjo, e limto, e taro.

Ɓe mbaawii janngude e winndude haajuuji maɓɓe e ɗereeji, humanbinaagu maɓɓe ustiima no feewi, ɗuum ko huunde waɗnde faayiida no feewi. Jannguɓe arab walla farayse, kam en ne, mbaawi winndude e janngude, kadi yoga e mum en mbaawii eggude gannde mum en goɗɗe ɓattiiɗe e pulaar. Kala baawɗo janngude pulaar dañii heen nafoore. Mbeɗe rokka heen yeru : Lakdaari e hadiis nelaaɗo, e alquraan el kariim firaama e pulaar, ɗuum ko huunde waɗnde faayiida e wonnande juulɓe. Kono noon kadi so en ƴeewii jaŋde nde e nder duɗe, ma en taw haa jooni yoga e mayre yawtaani fuɗɗoode (hijjo, taro) nde wonnoo nde duumotaako mudda juutɗo, gila e almuuɓe haa e jannginnooɓe, nduumotaako, ko fotnoo ko yaltude e nder ɗiiɗoo duuɓi 30 pawɗi e almuuɓe yaltaani e majji. Wasiyaaji: Mbeɗe ɗaɓɓi e denndaangal fulɓe yo ɓeydu darnde mum en, mbele pinal ngal na ɓeydoo yahrude yeeso. So ɓe ndaraaki, hay gooto goɗɗo jogoraani daraade darnde maɓɓe. Yo peeje cakke, mbele jaaynde nde ina yawta ngalɗoo daawal. Jannguɓe ɓee, e jannginooɓe ɓee yo tiinnoo nduumoo e duɗe ɗe, sabu jaŋde so duumaaki nafoore mum heewata.

Mohammed Lamin Sih, Hooreejo Catal Rooso

RELATED ARTICLES

WOPPU ƊOO YOWRE

Tiiɗno winndu ɗoo yowre maa
Tiiɗno winndu ɗoo innde maa

- Advertisment -
Google search engine

Most Popular

Recent Comments