samedi, octobre 18, 2025
Google search engine
AccueilJolɗi daɓɓiJontaaɗi daɓɓi - settaambar 2025

Jontaaɗi daɓɓi – settaambar 2025

(250821) — NOUAKCHOTT, Aug. 21, 2025 (Xinhua) — Photo taken with a mobile phone on Aug. 7, 2025 shows workers at the Beni Nadji water pretreatment station in the Trarza region, Mauritania. The Beni Nadji pretreatment project, built by a subsidiary of Power Construction Corporation of China (PowerChina), was officially accepted by the Mauritanian authorities in early August. Mauritania, located in northwest Africa, is approximately 80 percent covered by the Sahara Desert and experiences an arid climate. Its capital, Nouakchott, home to more than 1.5 million people, relies on the Senegal River for water. The raw water is treated at the Beni Nadji water plant before being piped into the city. The new station, with a designed daily capacity of 255,000 cubic meters, is equipped with six sets of high-density sedimentation tanks, a central control room, and intake and outflow structures. (PowerChina/Handout via Xinhua) TO GO WITH Feature: Chinese solution helps ease water shortage in Mauritanian capital

Juutagol siiwtirde ndiyam to Beni Naaj : maa wallu kuuɓnangol Nuwaasoot ndiyam
He darorɗe lewru ut (juko) 2025, laamu Mauritani hurmbitii siiwtirde ndiyam Beni Naaj. Mahi nde ko fedde jokkiinde e PowerChina. Siiwtirde ndee ine waɗi mbalkaaji jeegom jinditorɗi baawɗi nawde 255 000 m³/ñalawma. Ande siiwta no moƴƴi ndiyam Maayo mawngo ngoo, nde usta no feewi diƴƴere mum. Ine yaakoraa kuuɓnangol Nuwaasoot ndiyam taƴondirtaa hankadi.


Mbayliigaaji jaagorɗe ngam ƴellitde cewle yakawere hesɗittoonde
He batu jaagorɗe ñalnde 12 ut 2025, laamu Muritani jaɓii mbayliigaaji nder ceŋɗe farmasi e duwaan, kadi ɓennini eɓɓaaɗe kese paatuɗe e yakawere hesɗittoonde — ɗum fof ko sabu yiɗde hesɗinde njuɓɓudi laamu kam e senngo yakawere.


Keɓtingol lanndaaji dawrugol -Keewal politik
Ñalnde 19 ut, lanndaaji joy kesi keɓii yamiroore keɓtingol mum en, caggal nde kuuɓni sarɗiiji njaatigaagal : 5 000 siifannde ummoriiɗe e ko famɗi fof diiwe 8 nder diiwe 12 leydi ndii (yantude e Nuwaasoot). Ardiiɓe ɗii ɗoo lanndaaji njeyaa kañum en fof ko he leñol gootol. Ɗuum addani yimɓe naamnitaade mbele keewal ine teskaa ?


Coobagol he geɗe aadee to tuddunde Mbera — Abidiin, cafroowo dariiɗo
Ñalnde 19 ut, ñalngu winndere paabagol yimɓe, Fedde Cellal Winndere (OMS) wonande Afrik holliti Abidiin wul Sidewa, cafroowo to tuddunde mooliiɓe Mbeera, he Muritani. Gila abril 2024 o gollotoo ko he nokku lawagol malinaaɓe hesɓe arooɓe ɗoon : ƴeewndagol cellal, njiylawu bon-nguuraagu, pesgol sukaaɓe ɓe meeɗaa fesaade, e hirjino renndo — ko ɗee geɗe fof ngaddani maayɗeele ustaade no moƴƴi he tuddunde hee.
O ɓuri daranaade fof ko hare faade e ñabbuuli keɓtotooɗi yimɓe farwuɓe (ñawbuuli foofaandu, jontinooje, ndogu reedu, came, teeŋti noon bon-nguuraagu — ngu ŋakkeende safaara, ŋakkeende ndiyam, e ŋakkeende nguura moƴƴa ɓeydata).
Ngal ɗoo seedanfaagal laaɓtungal memii no feewi Abidiin: He 2022, o wallii debbo cowiiɗo, mooliiɗo, tampunooɗo, joñiiɗo, gondunooɗo e sukaaɓe ɗiɗo ŋakkaaɓe nguura. Caggal nde o heɗii mo, o jaɓni mo nder hurum, toppitaade mo haa o jibina. Kisa o jbini he nder jam e cellal, ɓiyngel makko ine selli. Ɗum ɗoo ine holla njurum e hoolaare, e darnde makko ɗo o woni ɗoo.


Kuppugol enternet sahaa kawgelaaji — Baɗte mawɗe nder golle yimɓe.
Lewru sulyee (morso) 2025, hawriti ko e kawgelaaji joofnirde hitaande jaŋde. Laamu felliti taƴde enternet ngam haɓde e nguyka. Ɗuum haljinii no feewi gostondire njulaagu, haa arti jokkondire pelle njulaagu dewratnooɗe e geese ɗee. Ngool dartingol ɓuri bonnande ko gollooɓe tato ɓurɓe mawnude ɓee — Mauritel, Chinguitel et Mattel — sibu ngol haɗii miliŋaaji keewɗi huutorɓe seŋoraade keɓe dirtal (données mobiles).

RELATED ARTICLES

LAISSER UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

- Advertisment -
Google search engine

Most Popular

Recent Comments