Banndiraaɓe, rewɓe e worɓe nootiiɓe hannde e noddaango pelle pinal ngam mawninde nguu ñalngu teddungu, so ñalngu ɗemngal neeniwal (nehniwal).
Hono no nagnndir-ɗon nii, UNESCO e leyɗe aduna oo puɗɗii mawninde nguu ñalngu ko ñalnde 21 feebariyee 2 000.
ARPRIM, AMPLCS, APROLAWO ne mbaɗtii mawninde mo hitaande kala, duuɓi keewɗi jooni, ngam semmbinde laamu Muritani laawɗinde ɗemɗe ngenndiije leydi ndii e naattinde ɗe he TIPPUDI NEHDI E JANGDE leydi ndii.
Mawningol oo Ñalawma ummorii ko Bangladesh nde polis e konu Dowla Pakistaan jiimnooɗo oon sahaa Bangladesh, felli yimɓe haalooɓe ɗemngal Bengali seppantunooɓe hakkeeji mum en to bannge ɗemngal, to Daka. Ɗum noon, addi ngol mawningol ko darnde, ko darnde kadi wuurnata ngol.
NAFOORE ƊEMNGAL NEHNIWAL
Ɗemngal nehniwal ko ɗemngal ngal neɗɗo ekkortoo haalde gila e cukaagu, ngal huutortoo nder galle e renndo wuuri ngoo. Ɗemngal ngal nehraa, ɗemngal nehniwal.
Ɗemngal nehniwal ɓurii wonde ɗemngal jokkondiral, ko ngal NGOOROONDI neɗɗaagu pinal, ko kanngal woni daabaa JANGDE GANNDE.
1. NEƊƊAAGU PINAL
Ɗemngal nehniwal roondii DAARTOL e AADAAJI e JIYLE Leñol. Ko kanngal laynata paarnorɗi e tinndi e cifti e daari e ñeeñal e ndonaandi.
2. JANGDE E UDDITAARE HAKILLE
Wiiñooji annduɓe e haralleeɓe kollitii wonde so cukalel idoriima janngirde ɗemngal mum nehniwal, ndeen hakkille maggel ɓurata feɗɗitaade to bannge binndol e hakkille njeerteejo (pensée critique). Margol ɗemngal nehniwal ine wallita jangde ɗemɗe goɗɗe.
3. MARGOL GANNDE e KEƳGOL HE RENNDO
Kuutoragol ɗemngal nehniwal nder jangde ine addana cukalel ƁURDE FAAMDE ko janngata koo, ngel ɓura kadi heƴde he renndo, haa teeŋti noon wonande yimɓe joñaaɓe, ɓe kumpitaaki ɗemɗe mawɗe, laawɗinaaɗe ɗee.
4. ƳELLITAARE e PENTUGOL
Ko he ɗemɗe nehniije yimɓe ɓurata waawde winndude e sarde gannde mum en, haa teeŋti fannuuji SAFAARA gaadanteejo, NDEMA, e huufo NGALUUJI TAGO. Ko he majje kadi yimɓe pentata, kesɗitinira geɗe mum en karalle kese he nder ɗemɗe mum en e pinal mum en keeringal.
5. KISNUGOL E KEEWAL ƊEMƊE
Ɗemngal fof roondii jiyle haalooɓe ɗum. Maaygol ɗemngal ko baasal wonande ndonaandi winndere.. Semmbinde kuutoragol e ɗemɗe nehniije ine wallita keewal ɗemɗe e pine winndere.
Wonande Muritani, naattingol ɗemɗe nder duɗe laamu kam e kuutoragol mum en nder jaayɗe, ko geɗe teeŋtuɗe wonande ɓamtaare Pulaar e Sooninke e Wolof, ngam sompude nehdi e jangde udditiindi (nde joñaani hay gooto) kam e ɓamtaare huuɓtinnde.
NAFOORE BINNDOL e DEFTE
1. Kisnugol e ɓeydugol faayiida: Ɗemngal binnditeengal ɓurata waawde hisde : haɗa jejji e joñaare.
2. Ƴellitaare Jangde : defte e kuutorɗe jaŋde nder ɗemɗe nehniije ine mballita jangde sukaaɓe.
3. Galɗingol ɗemngal : ɓeyda kelmeendi, ɓura yahdude e nguurndam kesam.
4. Keɓgol kabaruuji e pinal: Defte ine ngaddana joomum en heɓde gannde e coñce ɗoon e ɗoon.
5. Keɓtingol : ɗemngal keewngal binndi (defte, jaayɗe) ɓurata wuurde e haandude (ɓurata dagaade) e yiytinaade nder geɗe laamu kam e janngirɗe.
Nder Muritani binndugol defte ko huunde himmunde, ƴellitoore, wuurnoore, hisnoore pine men, wallitoore jangde sukaaɓe men.
Waɗde en njettii winndooɓe kala, en njettii Mammadu Jah e Aamadu Dulo Soh
Ɗum noon, mbinndee, mbinndee, mbinndee… Yo defte keew, caroo…