Kaytingol haayre weeyo, Lappol NASA diwii

0
2007
Lappol DAART ngam haytinde haayre weeyo
Lappol DAART ngam haytinde haayre weeyo

Oɗon ciftora haala haayre wiyeteende Apofis (Apophis), e winndannde njaltinno-ɗen oon sahaa e Fooyre, e hitaande 2010 (duuɓi 11 jooni), hulanananoonde buɓɓondirde e leydi men. E oon oon sahaa, annduɓe miijinooma peeje keewɗe kaytirɗe Apofis, ko wayi no neldude takko sara mum laanel weeyo tokosel, e huutoraade ɓaaƴo hakkunde maggel e Apofis, ngam selnude ɗum laawol rewnoo ngol, waasa naatde e bolol gaddantunoongol ɗum buɓɓondirde e leydi.

Jooni ko haala ɗanngal DART (laañal), woni laanel weeyo ngel NASA neldi ñalnde 24/11/21 ngam hoolkisaade karallaagal deenirgal Leydi men, so tawii kaaƴal weeyo tiindiima e men (sabu hay gooto e men yiɗaa dañde ko dinosooruuji ndañnoo). Ɓe mbaɗataa no Riis en mbaɗi e balɗe ɓennuɗe ɗee, so neldude misil ngam helde laana mum en ɓoccitinooka ɗum en. Eɗen nganndi ɗum jibiniino kulol mawngol sibu kelgol laana kaa sarii keletine keewɗe he weeyo, haa addani wonnooɓe he Laana Weeyo Winndereewa mooloyaade. Ɗum noon kamɓe ɓe neldi toon ko laana mbuɓɓotooka haayre ndee, selna ɗum bolol rewnoo ngol fotde milimeeteruuji seeɗa. Kono ɗiin milimeeteruuji seeɗa wonande huunde woɗɗunde en fotde miliyoŋaaji 10 kiloomeeteer, ine yona ngam woornude en ɗum. 

Hakkunde leydi men ndii e haayre ndee ɓurii miliyoŋaaji sappo kiloomeeteer. DART maa waɗ hitaande e laawol hade mum yettaade nde. Buɓɓondiral ngal waɗoytaa ko adii settaambar 2022, ɗum woni ɗoo e hitaande.

Ciftinen tan ndee haayre alanaa en tanaa sibu bolol mayre ine anndaa, tee maa en nganndoy law so tawii en mbaawii haytinde nde, e hol no foti kaytin-ɗen nde ? So yahrii no yiɗiraa nii eɗen mbaawi fiytaade becce mbiyen en njiytii feere reenirde leydi men.

Hol ɗo tanaa haayre « Bennu » (noon nde wiyetee) ndee tolnii wonande en. So en tuugniima e hiisaaji cakkitiiɗi ɗii, ine hulaa no feewi nde yana e leydi men ñalnde 24 settaambar 2182 (ɗoo e duuɓi 161).

Bennu ine famɗi, hakkundol mum ko 500 meeteer fat, ƴeewaa haayre boomnoonde dinosooruuji ndee, hakkundol mum ko kiloomeeteruuji 10. Kono ɗuum ina yona waɗde bonannde mawnde he leydi men. Kono ɗoo e duuɓi 160 eɗen njenanaa maa en ndañ feere woɗnde hay sinno ndeeɗoo yahraani no yiɗiraa nii.

Bookara Aamadu Bah

Woppu jaabawol

Winndu yowre maa
Winndu ɗoo innde maa

Ce site utilise Akismet pour réduire les indésirables. En savoir plus sur comment les données de vos commentaires sont utilisées.