“Istuwaar” jurminiiɗo mo Senegaalnaaɓe heewɓe nganndaa : Mustafa Loh, enndunooɗo warde Senngoor

0
2174
Mustafa Loh enndunooɗo warde Senngoor
Mustafa Loh enndunooɗo warde Senngoor

Haa ko ɓooyaani koo (2004), kuugal warngo ina woodnoo to Senegaal. Won ko kewnoo he laamu Seengoor, uurtojum politik : enndugol warde Leyopool Sedaar Seengoor. Mustafa Loh, oon enndunooɗo yooɓaade balɗe persidaa gadano Senegaal, daande mum sodditaama. Kanko fof noon e wulnoode ɗuum, haa nde o hucciti e fotnooɓe warde mo ɓee.

Istuwaar jurminiiɗo mo Senegaalnaaɓe heewɓe nganndaa : Mustafa Loh, mo daande mum sodditaa sabu « enndii warde » Persidaa Senngoor

Haa ko ɓooyaani koo (2004), kuugal warngo ina woodnoo to Senegaal. Won ko kewnoo he laamu Seengoor, uurtojum politik : enndugol warde Leyopool Sedaar Seengoor. Mustafa Loh, oon enndunooɗo yooɓaade balɗe persidaa gadano Senegaal, daande mum sodditaama. Kanko fof noon e wulnoode ɗuum, haa nde o hucciti e fotnooɓe warde mo ɓee.

Enndugol warde Loyopool Sedaar Seengoor

Ko ñalnde 22 marse 1967, ñalnde juulde taaske wonnoo. Juulal ngal waɗnoo ko he boowal jumaa Ndakaaru mawka kaa. Hoohooɓe toowɓe laamu Senegaal kam e jooɗaniiɓe leyɗe goɗɗe poŋtanaa gaŋŋinorde (Tiribin). Nde silminaa, Seengoor tellii he gaŋŋinorde hee ina ndaara jolde he oto mum buumtaaɗo. Gorko gooto diirani mo, ine tami pistolee. O ñoƴƴi e rawaandu hee. E wiyde won ɗiin ceedtaali, hono ɗi Abdul Biraan Wan, gonnooɗo cukko gardiiɗo kowal (kabine) Seengoor jangtii ɗii : « yimɓe nanii kilikaaji ɗiɗi, kono piyanɗe ɗee mocci. Gulaali ngulli he mbeefeegu yimɓe mugaangu hee. Gorko oo hirɓaa ɗoon e ɗoon, werlaa nder oto, nawaa Komisariyaa Mawɗo ». Holi kanko ? O wiyetee ko Mustafa Loh, o jeyaa ko he galle mawɗo seernaaɓe, ko o denɗum yarham mum Seek Tijjaan Sih al Maktuum, ceerno mawɗo mo Seengoor dummbunoo. 

Kuugal ngal

Losko udditaa ngam anndude mbele oo suka, baaɗo nii « suusde » , mbele wonaa joɓaaɗo yo war persidaa Seengoor. Ñaawoore ummanaa. He nder heen hoohooɓe heewɓe tuumaaɓe wondude e Mustfa Loh, yalli ko goonga yalli wonaa goonga, nanngaa. Ko naamnal gootal yimɓe laamu ɓee naamnittonoo « Hol mo Mustafa gollantoo haa ko ine etoo warde persidaa Seengaaor ? » Kono yimɓe ɓee he kuuɓal, wonnoo ngoƴa mum en : « mbele Mustafa Loh ina yiɗnoo tigi-rigi warde Seengoor ? » Nde o hucciti he ñaawooɓe ndee jaabiima ngoƴa ɗiɗmo kaa. O wiyi yeeso ñaawooɓe ɓee, yeeso hoohooɓe laamu nguu e ɓesngu nguu : « Alaa ! ». O fawti heen : « wonaano he anniya am warde Seengoor. Miɗo humpitii no feewi fetel. Njiɗnoo-mi tan ko anndinde mo, kanko fof e jogaade ndinkaaji deenooji, yimɓe ine mbaawi yettaade mo so mbelaama ». E wiyde kadi Abdul Biraan Wan, « alaa fof ko ine hollita e jikku makko nde o woni kasoo ndee, wonde o woorii laawol ». Ngam dallinde ko o haali koo, kanko cukko howo Seengoor ŋati e hollitde wonde « o nimsaani, o sunaaki ». Kono wonande Seengoor, geɗe ɗee ine laaɓti, sibu « baɗoowo politik jogotaako ɓernde mboomri ». Ɗuum addani Seengoor salaade yaafaade Mustafa Loh, ardiiɓe diine ɓee fof e fooɗondirde e makko e ɗuum e oon sahaa. Mustafa Loh ñaawaa ñaawoore etiiɗo warde Hooreejo Senegaal.

Warngo

E wiyde Abdul Baylaa kadi, ñalnde 15 suwee 1967, nde Mustafa Loh addaa yeeso fotɓe fellude ɗum ɓee, o hollitii cuusal mawngal e teeƴre nde woowaaka. Caggal nde o juuli darɗe ɗiɗi, o hucciti he gooto e ñaawooɓe ɓee, o wiyi ɗum : « mi anndaa fof ko tawoytaa aan, kono miin kam maa mi maayru ɓernde deeƴnde, cahodinɗo ». Caggal nde o fellaa, yimɓe mbaɗti wiyde :« man daal lii ! Xale bu tuuti bii ! Nga ni ko tëyy ! Mu ni këpp; dama ci sax pëër (tiit)» (quelle affaire ! Un tout jeune ! Tu lui fais pan et il tombe. J’en ai vraiment peur).

Haala Leyopool Sedaar Seengoor e Radio France Internationale

Caggal nde Mustafa Loh waraa, Persidaa Seengoor saaktii sirluuji mawɗi. Kanko oo Hooreejo leydi gadano Ndenndaandi Senegaal dimo, yuppi ko wonnoo e ɓernde mum : « Balɗe tati mbaalat-mi ko hoyɗude koyɗi kulɓiniiɗi. Wonaa ñaawoore to bannge Alla ndee. Ko Alla tan woni ñaawoowo. Kono ñaawoore warngo ko haa wona winndannde wonande renndo Senegaal wostaango, seertungo he aadaaji renndo aadeewo ɓaleeɓe Afrik, ngo yettaaki kadi pinal renndo Orop walla Amerik. Mi teeŋtini ɓooragol pinal ngol. Ine anndaa wonde, wonande sosiyaalist en demokaraat Afriknaaɓe en, walla nii to Marx-Lenineeɓe en, ɓe nganndu-ɗaa fotde 90% e mum en ko goongɗinɓe, fiɓnde mum en, goongɗingol mum ɓuri dewal mum. Waɗi noon ko Halifaaɓe dewal ɓee, almameeɓe ɓee, walla pereteruuji ɗii ɓuri dowlinde ko fiɓnde ndee ».

Gila ñalnde 15 suwee 1967, Mustafa nana lelii he cehe juulɓe « les abattoirs de Soumbédioune ». Yo Alla moƴƴu he makko.

Ƴoogaa ko he dakarposte.com
Fulo : Bookara Aamadu Bah

Woppu jaabawol

Winndu yowre maa
Winndu ɗoo innde maa

Ce site utilise Akismet pour réduire les indésirables. En savoir plus sur comment les données de vos commentaires sont utilisées.