Nguurndam Koninke

“Nguurndam Koninke!” ko tiitoonde deftere hakkilleyankoore nde jinnaaɗo men Abuu Hammadi Dem lollirɗo Mammadu Huley winndi ngam yeɗde jannguɓe e janngooɓe Pulaar huunde e pille nguurndam mum. Deftere ndee ko ciimtol ko o ronki...

Fulo Facebook

So en mbiyiino « Fulɓe muuɗii punndi » nde ɗemngal Tamasik naatnaa e facebook e hitaande 2013, hannde eɗen mbaawi wiyde « Pulaar ɓamtiima, » sibu hay facebook fellitii suɗoraade ngal. Kabaaru oo jaalɗi...

Asiis, Kabore e Biraam

Ñalnde aset 16 settaambar 2016, Tele Burkinaa mawɗo oo bismiima Biraam Dah Abeydi e yeewtere. Ndeen yeewtere noon addii haala mawka e leydi men, sibu wonti ko haala mawka hakkunde hilifaaɓe geɗe caggal leydi...

KAALDIGAL NGENNDI  KO ALDAA E ƊAWRE

Jalog (dialogue) jeyaa, gila Abdel Asiis heɓti laamu, ko e konnguɗi ɓurɗi lollude e leydi men hee, hay so tawii noon, ko ngol konngol ɓooyngol huutoreede, gila e dille politik cuuɗiiɗe e kitaaɗe 70,...

Daartol Annabi Muusaa (1)

Daartol nguurndam Annabi Muusaa ɓiyi Umraan e miñum Haaruuna ɓe jam e kisal ngoni e mum en. Ɗuum noon mbiɗo ñaagi banndiraaɓe soodooɓe jaaynde ndee, nde ñiiɓata e coodgol jaaynde ndee e lebbi garooji...

Ñaawirde Kuuge Winndere : « Hol ko woni WARHOORE ? »

Ñawirde Kuuge Winndereere (ÑKW) walla e Farayse Cour pénale internationale (CPI), e Engele International Criminal Court (ICC), ko ñaawirde kuuge aduna oo kala halfinaande ñaawde yimɓe tuumaaɓe mbaɗii warhoore leñol walla warhoore neɗɗaagu walla warhoore jiiɓru walla warhoore wolde. Hol woni WARHOORE LEÑOL (génocide), WARHOORE NEƊƊAAGU (crime contre l'humanité), WARHOORE JIIƁRU (crime d'agression), e WARHOORE WOLDE (crime de guerre) ?

1909-40970-les-accaparements-des-terres-sont-desormais-consideres-par-la-cpi-comme-des-crimes-contre-l-humanite_L.jpg

Anndinoore Ñawirde Kuuge Winndereere

Ñawirde Kuuge Winndereere (ÑKW) walla e Farayse Cour pénale internationale (CPI), e Engele International Criminal Court (ICC), ko ñaawirde kuuge aduna oo kala halfinaande ñaawde yimɓe tuumaaɓe mbaɗii warhoore leñol walla warhoore neɗɗaagu walla warhoore jiiɓru walla warhoore wolde.

International_Criminal_Court_logo.svg_.png

Kesum to Ñaawirde Kuuge Winndere (CPI) : “Bonnugol taariindi” walla “loppitgol leyɗe” ko warhoore...

Ngoowno-ɗen ko nande CPI ina ñaawa neɗɗo sabu warhoore neɗɗaagu walla ko nanndi heen. Jooni, ande anniyii waɗtude heen warhoore “bonannde taariindi” walla “loppitgol leyɗe janane”. Kabaaru oo saaktaa ko e maayirɗe settaambar 2016. O waɗii oolel mawɗo sibu ɓooyii ko remooɓe e waali-wuro en ngullitoo loppitgol jeyi mum en e bonnugol sato mum en ngol pelle mawɗe hakkunde leyɗe mbaɗata e nokkuuji mum en, e dow ballal laamuuji ñaamdari, tawi alaa fof ɗo wullittee.

Sans titre-1.jpg

Ñalɗi safaara to Likseyba

Hol ko ɓuri welde e aduna ? Ngal naamnal ena heewi naamneede ! won heen njaaboroo ɓuri welde ko ganndal walla ngalu. Kono ko ɓuri teeŋtude e jaabawol hee “ko cellal ɓuri welde e aduna” nde gede limtaade dow ɗee ndewa heen. Waɗi noon  ko neɗɗo waawi dañde e aduna fof, so cellal alaa heen, neɗɗo oo dakmittaako e ko dañi koo. Ko ɗuum tagi luural alaa, ko “cellal woni afo kala ngalu” ko cellal woni hoyre kala malu.

Oumar Niang Linguiste.jpg

Traditions, Valeurs et symboles liés au mythe de caamaaba

C’est par un heureux hasard que je suis tombé sur une chanson du grand musicien haalpulaar, El haadj Baaba Maal, une chanson qui a bercé ma jeunesse passée dans le Fuuta halayɓe. Que de souvenirs attachés à cette belle chanson «  jombaajo  », popularisée par le roi du Yeela.

Jaŋde : Maruk ruttiima e Farayse

Maruk ruttaniima jaŋde e Farayse caggal duuɓi 30 jaŋde e ɗemngal Arab. E lewru desaambar 2015, kalifu jaŋde leydi Maruk yettiniino sattiiɓe laamɗo oo eɓɓaande ngam waɗtude jannginde fannuuji hiisiwal (matematik) e ɓalliwal (fiisik) e ganndal tago (Siyaas naturel) e ɗemngal Farayse.

dase_cheval.jpg

Fedde Ɓamtaare ɗemngal Wolof yuɓɓinii « Koolol Waalo »

 

 

Fedde Ɓamtaare ɗemngal Wolof yuɓɓinii koolol innirangol « Koolol Waalo » tuggi 6 haa 7 ut 2016 to Rooso. Tiitoonde ardinanoonde e kewu nguu ko « dartagol Waalo njiimaandi koloñaal ». Waalo noon ko diiwaan kuufɗo yupporde maayo mawngo, rewo mum e worgo mum.