Miijo : “waɗde yiyee, ɓuri haalde nanee”
Haalde nanee, waɗa yiyee, ɓuri haalde tan nanee. Kono waɗde tan yiyee, naftoree, ɓuri waɗirde haa yiyanee, mantoree. Ene gasa tawa hay so heewɓe paamii ɗuum ne, won heen kam heppuɓe arsuku, ene wiyee noon joom mum heewi wonde ko gujjo.
Nguyka ko kañum woni jahdiiɗo fenaande, geɗe ɗee kala dimo mo ɓinngu ngarmagu dogata e ɓanndu mum huɗortoo.
Hooreeɓe leyɗe Afrik nanngtiiɓe e laamu
Laamuuji jibinaaɗi e yonta jeytaare leyɗeele Afrik e dewɗi heen ɗii, njeeytotoo ko wonde laamuuji tuugiiɗi e dawruɗi demokaraasi, ɗum ɗoon noon firti ko doosɗe leyɗeele ɗee keewi ko mawninde wellitaare konngol, wellitaare juɓɓule, woote, lomlomtondiral e nder laamu ekn…
Oxfam na walla …
Tuggude e lewru colte fayde e lewru siilto hitaande 2015, njuɓɓudi Oxfam ena darnannoo miskineeɓe wonɓe e nder gure tunndo Ligisayba Gorgol ballal cede (kaalis).
Koye mbaɗtii seŋeede !
Oɗon nganndi eɗen keewi haalde ɗoo haala jokke terɗe : ɓerɗe, juuɗe, njogoram, yeeso, ekn. Jooni ɗuum fof yejjitaama, sibu ko koye mbaɗti seŋeede e ɓalli !
Mbele ko goonga nguleeki weeyo ina ɓeydoo ?
Annduɓe ina kawri wonde ko wiyetee leydi men ndii ina ɓeydoo wulde koo, ko huunde woodnde. A ɓe luurdi tan to bannge tolno ɓeydagol nguleeki kii.
Tummbere Jiinge jaɓɓitiima koɗo
Fedde Rentude e Ɓamtude udditii duɗal jaŋde mawɓe ñalnde 15 lewru siilo hitaande 2016 e Tummbere Jiinge ngam haɓde e rewam humambinnaagal e riiwtude keeri majjere.
Ndulumaaji Demɓe weltinii fulɓe
Ndulumaaji Demɓe waɗiino balɗe tati pinal e hitaande 2013, ɗimmitii ɗuum kadi hikka, tuggude e ñalnde 26 haa ñalnde 28 lewru bowte (desaambar) hitaande 2016.
Daartol Annabi Sileymaan ɓiyi Daawuuda (2)
... Hol ko heɓtii Sileymaani (JKM) oo ? heɓtii Sileymaan, ko waɗii dumunna gooto o yooɗaa hoore makko sanne, omo jooɗii e fooŋorde makko e dow tappi makko, tappi wuurii, ɓe ngoni e yerɓude, ko meeɗaa heɓde ɓe koo. E ndeen ɗoon yerɓannde, ko ina tolnoo sappo e ɗiɗi ujunere neɗɗo mboomiima maayi, hay gooto heen fiɗɗaani nofru e nder waktu gooto.
So haala ñawii, yo nanɗe cellu !
Goomu kaɓɓondiral loraaɓe e kewkewe 1989 e gardagol Huley Sal, winndii Muhammed Abdel Asiis, hooreejo leydi Muritani ɓataake ina hollita heen mettere mum nande mo, kanko e hoore makko omo wiya wonde “ɗeen caɗeele cafraama haa celli”.
Takkugol galaŋuuji
Hono no o heewnoo waɗde hitaande kala, mawɗo leydi oo, ñaantii heewɓe e feeto hikka ngoo. Kono, « nana wonta aada, ñaantetee tan ko sehilaaɓe e banndiraaɓe ».
Misra ɓooyɗo
Mbalndi Misra ɓooyɗo ko Afrik rewo, takko powle ɗiɗi maayo Niil ɗee fof, ɗo Misra hannde oo woni ɗoo tan. Misra ɓooyɗo foti jibineede ko hedde duuɓi 3000 ko idii Iisaa (hedde duuɓi 5 000 hannde). Misra ɓooyɗo heɓi kaaɗtudi mum ko e Laamaandi Kesiri, hade mum deestoraade seeɗa seeɗa. Konuuji leyɗe keewɗe njanii e mayri e ciltirɗi laamuuji firwawna en, joofɗi hedde duuɓi 30 ko idii Iisaa, nde Laamaandi Ruumaan en (Romains) keɓti leydi ndii, jiimi ɗum.
Ko ƴoog-ɗen e Aysata Taal Sal
En kuutoriima oo ɗoo fartaŋŋe fottitde e oo debbo dariiɗo biyateeɗo Aysata Taal Sal to Nuwaadibu, ngam heɓde e makko miijooji baawɗi laataade jaabawuuji naamne ɗe won e men keewi naamnaade tawi fayti ko e darnde makko e dawrugol Senegal, jokkondiral makko e dawriyankooɓe toon, kuccam makko, ekn…